Hur känns det för dig att se alla dina dockor och andra föremål från 1970-talet och fram till nu i utställningsform?
– Jag började grina omedelbart när jag såg utställningen första gången. Den är så vacker! Pontus Lindvall som är curator för utställningen har gjort ett fantastiskt jobb. Det är som att han förstått mig bättre än någon annan och plockat fram olika sidor av allt jag har gjort.
Vilka verk är med på utställningen?
– Ja du, det är allt från stora rostiga saker och paraplyer som är dockor och hänger i taket till pyttesmå dockteatrar. Dockorna från "Lillstrumpa och Syster Yster" och "Vilse i pannkakan" är förstås med. Man ser till och med mammas och pappas händer uppe i taket. "Ät nu så att du blir stor och stark", säger de.
Finns något annat med än figurer från teaterscenen och tv?
– Det kom en period när jag inte orkade vara på scenen. Då målade jag mina drömmar istället på använda plankor. Ett femtiotal av dem är med.
Vilka är de mesta rariteterna?
– En stor mängd plastskedar från när en publikkör fick sjunga o – i –o – i från dem, de står i en glasmonter. I en annan glasmonter finns Vilse och Vilja (från barnprogrammet i SVT "Vilse i pannkakan" som sändes första gången 1975), de är verkliga dyrgripar för mig.
Vad har du på gång just nu?
– Jag målar och så skriver jag, bland annat till radioprogrammet "Tankar för dagen" som jag har ibland. Det är bara min röst som är med, jag får inte lägga på någonting och det har en alldeles lagom längd, fyra minuter.
Utställningen har vernissage 26 juni och pågår till och med 9 september.