Waterboys fortfarande att räkna med

Sedan dess har Mike Scott med olika uppsättningar musiker givit ut en rad skivor under gruppnamnet, och i Sverige har The Waterboys en stor och trogen publik.De senaste åren har de som trio gjort ett flertal spelningar här i akustiskt format, men till konserten på Cirkus i måndags fick både elgitarrerna samt en basist och en trummis följa med.Spelningen inleddes med två nya låtar och särskilt den ena, The crash of angel wings, bådar gott inför nästa studioskiva.När dessa låtar följdes av publikfavoriten The glastonbury song steg jublet och sedan kom den ena Waterboysklassikern efter den and­ra. Fokus låg på deras mer kända låtar, men en av de oväntade höjdpunkterna var när Mike Scott vid pianot framförde sin tolkning av poeten W B Yeats dikt The stolen child.Mycket energiVid sidan av Mike Scott var fiolspelaren Steve Wickham en stor del av behållningen, både visuellt och musikaliskt. Hans energi var värdig OS-guldmedaljören Björn Lind.Bäst var också de låtar där Wickham fick mest utrymme, till exempel Peace of Iona och A man is in love. När hela kvintetten rockade loss tenderade musikerna att överrösta varandra, vilket tyvärr gav ett alltför brötigt intryck.Slutet av spelningen blev något av en antiklimax. Efter en lysande version av Bruce Springsteens Independence Day och Waterboysklassikern Fisherman's blues — den senare tillägnad Raoul Wallenberg — gick gruppen av scenen och konserten var över.Trots att publiken i flera minuter gav dem stående ovationer kom de inte tillbaka, vilket kändes en aning snopet.På det hela taget nådde inte spelningen samma höjder som när Waterboys spelade akustiskt på Cirkus för ett och ett halvt år sedan.Det formatet passar deras musik bättre och låtvalet då kändes mer personligt. Energin och spellusten i måndags gick det dock inte att ta miste på och The Waterboys visade att de fortfarande är ett band att räkna med.