Vuxna kan inte alltid hjälpa barn på nätet

Barn märker ofta vad som är fejk i sociala medier, exempelvis falska profiler. Men inte alltid, påpekar Uppsalaförfattaren Johanna Stenius som nu ger ut boken, ”På skärmen”.

Uppsalajournalisten Johanna Stenius har skrivit boken "På skärmen" tillsammans med Petra Jankov.

Uppsalajournalisten Johanna Stenius har skrivit boken "På skärmen" tillsammans med Petra Jankov.

Foto: Sven-Olof Ahlgren

Kultur och Nöje2017-05-29 10:30

– Medan föräldrar ofta oroar sig för barnens skärmtid eller att de ska bli lurade av falska vuxna, är det annat i vardagen på nätet som bekymrar barnen själva, säger Johanna Stenius, författare och journalist, som har skrivit boken ”På skärmen” tillsammans med sociala mediastrateg, Petra Jankov.

– För barn kan det vara värre med en taskighet från en klasskompis eller att ingen bryr sig om det som de lagt ut, än en hatkommentar från en okänd person.

Boken kommer ut i dagarna och är en handbok i internet och sociala medier. Den vänder sig till barn från åtta år och uppåt, men passar också vuxna som inte är jätteinsatta. Den tar upp allt ifrån hur man skaffar sig ett privat konto istället för ett offentligt - något som Johanna Stenius rekommenderar - till vad man ska tänka på när man delar bilder.

– Det som överraskat mig är att vuxnas kunskaper om sociala medier skiljer sig så mycket. Det blir orättvist för barnen som kan behöva stöd hemifrån, säger Johanna Stenius.

Och precis som i den analoga världen är det barn som redan är utsatta, ensamma eller har funktionsvariationer som råkar mest illa ut på nätet.

Att veta hur man ska behandla varandra i sociala medier är inte det lättaste, speciellt inte för de yngsta som just lärt sig skriva.

– Det kan bli ett gap mellan var avsändaren avser och vad den som får ett meddelandet uppfattar. Till exempel kan ett meddelande upplevas som elakt om någon tjatar för att få svar eller om det bara innehåller ett ord, säger Johanna Stenius.

Men det finns också annat som kan vara otäckt för barnen. Aktuellt efter den senaste tidens terrordåd är bilderna som kom i omlopp och visade svårt skadade människor.

– Barn ska inte behöva känna att de måste dela bilder som de tycker är otäcka, men heller inte att de gjort något fel om de råkar dela bilderna, säger Johanna Stenius.

Hon föreslår att barn kan skriva som kommentarer att de inte vill ha sådana bilder. Som vuxen kan det vara en bra idé att prata med barnen om vad hänsynen till anhöriga kan innebära.

– Barn klarar ofta av mycket som vi vuxna inte tror men de kan behöva hjälp för att reda ut digitala bråk. En pojke sa till oss att gräl uppstår på snapchat men när de träffas i skolan låtsas alla som om det inte hänt. Världarna måste mötas, säger Johanna Stenius och tillägger att boken inte fokuserar på faror utan vill sprida en positiv och kul känsla.

lotta.frithiof@unt.se

Fotnot: Bokens författare har en Facebookgrupp, som heter "På skärmen -vuxengruppen" dit vuxna kan vända sig med frågor som rör barns skärmanvändande.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!