Vilgot Sjöman dog på barrikaderna
Vilgot Sjöman var stridbar in i det sista. Regissören avled bara dagarna innan hovrätten fäller dom i hans kamp mot TV 4:s reklamavbrott i långfilmer.
På söndagsmorgonen avled Vilgot Sjöman i sviterna efter en hjärnblödning, 81 år gammal och aktiv in i det sista.
Vilgot Sjöman filmdebuterade med den hyllade Älskarinnan 1962, men då var han redan en etablerad författare och filmdebattör. Han hade bland annat granskat den amerikanska filmbranschen i boken I Hollywood och skrivit en bok om inspelningen av Ingmar Bergmans Nattvardsgästerna.
Men snart skulle han själv hamna i händelsernas centrum. När Vilgot Sjöman filmade Lars Görlings roman 491 hamnade han mitt i en extremt infekterad censurdebatt som gjorde honom till en av de mest kontroversiella gestalterna i Film-Sverige.
Våldet och sexscenerna i filmen - framför allt en scen med Lena Nyman och en schäferhund — chockade samtiden. Filmen totalförbjöds först och släpptes inte förrän fyra scener klippts bort av filmcensuren.
Lika kontroversiell blev Jag är nyfiken — gul tre år senare, också den med Lena Nyman. Filmen blandade sex och (vänster)politik på ett sätt som gav ett enormt genomslag även långt utanför Sveriges gränser. Sjöman blev på kuppen en av de mest kända svenska regissörerna inte minst i USA. Filmen följdes upp av Jag är nyfiken — blå året därpå.
I Ni ljuger 1969 gick Sjöman till angrepp mot den svenska fångvården och Troll 1971 var, med sin karaktär av grupparbete, också en mycket tidstypisk produktion. Sjömans samhällskritiska röst hördes tydligt även i En handfull kärlek om 1909 års storstrejk.
Vilgot Sjöman skulle aldrig få tillbaka storpubliken från 1960-talets sexuellt utmanande filmer, men i Tabu 1977 visade han att förmågan att uppröra samtiden var intakt.
Ett av slagorden i filmen var: Ingen njutning är tabu, och bland de ämnen som utforskades fanns pedofili och nekrofili (sexuell dragning till döda).
Filmen blev inte mindre kontroversiell av att Sjöman spräckte tidsschemat och budgeten med råge varpå producenten Jörn Donner grep in och stoppade inspelningen.
Vilgot Sjömans sista film blev Alfred (1995) med Sven Wollter i huvudrollen som Alfred Nobel. Publiken kom inte tillbaka och filmen blev ett stort ekonomiskt bakslag.
Men Vilgot Sjöman fortsatte till sin död att vara en stark röst, engagerad och engagerande, i svensk film. Tragiskt nog fick han aldrig veta vad som blev resultatet av hans sista stora slag, hans sista kontrovers i slaget om samtidsfilmen.
Tillsammans med Claes Eriksson engagerade han sig hårt för rätten att slippa reklamavbrott i tv-sända långfilmer. Paret fick rätt mot TV4 i tingsrätten men domen överklagades. Hovrättens utslag väntas på onsdag.
När Vilgot Sjöman år 2002 belönades med Ingmar Bergman-priset på Filmgalan var det just hans kamp mot reklamavbrotten som lyftes fram. I sitt brev till pristagaren skrev Bergman:
"Han har en magnetisk dragning till barrikader och nu kände han att det var dags att storma en barrikad (...) Vi är en velig liten hop fegisar som följer dig, men hör du ett muntrande tillrop så är det från din gamle vän och trätobroder."
Så jobbar vi med nyheter