Väv till Linnés ära

Publiken får delta genom att ta med sig blommor och väva in dem i en stor vävram uppbyggd ute i trädgården speciellt för utställningen.
- Ta gärna med vilda blommor och vackert gräs! En del av blommorna som vävs kommer att torka och vissna efter hand, men en del av dem kommer att ha kvar sin färg. Högst upp är bården hela tiden frisk och levande. Ett spännande experiment är det och resultatet hoppas jag skall bli vackert. Den kan bli två meter hög och när ingen längre når upp för att fortsätta är väven färdig, säger Ingegerd Möller som själv vävt gräsvävar.
Hon menar att det finns många blommor som är fina att använda i en blomsterväv. Några blommor som håller färgen är exempelvis smörblommor och kinesisk riddarsporre.
Genom skapandet av väven ger besökarna sin egen hyllning till blomsterkungen Linné!

Besökarna väver in blommorna själva, men behöver inte vara vävkunniga.
- Det är lätt att väva in blommorna. Man lyfter varannan varptråd och för in blommorna mellan trådarna. Det gör ingenting om delar av blommor hamnar utanför varpen, berättar Ingegerd Möller.
I många av konstnären Ingegerd Möllers verk hyllar hon Carl von Linné och hon talar gärna om hans betydelse som förebild och läromästare.
Det kan vara som i virkningen Linnés kofta, Linné bakom tapeten i grafisk tappning, oljemålningar och vävnader.
Ja, sedan mitten av 1970-talet har den världsberömde vetenskapsmannen varit en av hennes följeslagare och någon som driver henne vidare i det konstnärliga sökandet.
Under de senaste åren har Ingegerd Möller från Noor utanför Norrtälje i Roslagen blivit uppmärksammad för sina Nobeldiplom till de vetenskapliga pristagarna.

Utgångspunkten för Nobeldiplomen var framsprungna ur ett stort antal akvareller som hon gjorde i Carl von Linnés anda.
Det är närbilder från marken på mossor, lavar och fjällväxter.
I dessa kände hon dynamiken underifrån och hon tog fasta på Carl von Linnés tal om de tre rikena: växt-, djur- och stenriket.
Så här förklarar hon hur Linné kom att bli en av hennes följeslagare och hur det kom sig att hon började att följa i hans spår:
- Det var i mitten på 1970-talet. Jag hade läst Linnés Lappländska resa för första gången och blev djupt berörd. Jag blev så tagen av språket som var så friskt, starkt och målande. I sin sakliga beskrivning av verkligheten lyckades han förmedla så mycket av stämning och poesi. Samtidigt fanns där en passion och en stark känsla för naturen.
Ingegerd Möller hade varit yrkesverksam konstnär i 30 år då hon läste Linnés Lappländska resa och hade ägnat sig mycket åt natur i det konstnärliga skapandet.

- Men jag hade inte varit i Lappland, men beslöt att göra en resa i Linnés fotspår. Jag kände igen mig i hans beskrivningar trots att det under hans tid inte fanns några vägar eller leder! Så det kan inte varit lätt för honom att beskriva färdvägen. Vägen till Kvikkjokk? Där var det enkelt att följa Linnés väg. Den följde en älvdal med tydliga angivelser av sjöar och berg, säger hon och fortsätter:
- Linné skildrade växter och natur i smått och stort, men även människan. Han iakttog exempelvis samernas liv och såg många bra saker i deras sätt att leva och deras förhållande till naturen. Linné såg vad de hade för mat, hur de konserverade den och hur vitaminrik den var. Samerna tömde renmagar och rengjorde dessa, fyllde sedan med syra och renmjölk. Det höll sig bra.
Ingegerd Möller började att läsa allt mer om Carl von Linné. Nu följde flera intensiva Linnéår.

I Linnés marker som pågår under tiden 9 juni till 9 september visar hon målningar - bland annat den stora målningen Linné i Lappland, grafik, textila arbeten, stora virkningar, collage och blandteknik, samt akvareller från Linnéresan i Lappland.
Till utställningen lånar Nationalmuseum ut ett av hennes stora verk - virkningen Linnés kofta.
Med anledning av årets Linnéjubileum ger Bokförlaget Atlantis i juni ut boken Naturens gestaltare - Ingegerd Möller i Linnés marker, med text av Staffan Söderblom. Boken, liksom många av de konstnärliga alster som finns i boken, finns med i utställningen i Bror Hjorths Hus.

Ingegerd Möllers kormatta Lustgården som konstvävarna Lena Holmbeck och Elisabeth Isaksson vid Handarbetets Vänner i Stockholm väver efter Ingegerd Möllers förlaga invigs i Mariakyrkan i Sigtuna den 17 juni. Den kan nog också sägas höra hemma i den linneanska världen. Den är en skogs- mossmatta med inslag av blommor.
Sedan ställer hon ut i Norrbottens museum i Luleå - till Linnés ära under perioden 22 september till 4 november.

Väv till Linnés ära

När konstnären Ingegerd Möller ställer ut i Bror Hjorths Hus i Uppsala under hela sommaren används museets trädgård som en del av hennes separatutställning I Linnés marker. Här får publiken väva till Linnés ära.