Wikipedia får sägas vara en ovanligt mogen tioåring. När den fria encyklopedin i torsdags tjuvstartade födelsedagsfirandet med en paneldebatt på Hornstull Strand i Stockholm beskrevs sajten som ett evighetsprojekt. Andra påtalade att Wikipedias framtid handlar mer om hur vi för över informationen till samtalet än om utvecklingen av själva uppslagsverket. Men alla tycks vara överens om en sak: att Wikipedia på ett decennium blivit en del av vår vardag som en av världens tio mest besökta webbsajter.
För de flesta är ju Wikipedia, som debattsajten Newsmills PM Nilsson påpekade, någonting som hänger ihop med Google. Och oavsett man ser Wikipedia som en illustration av hur mycket människor vet tillsammans eller som en tveksam typ av informationskälla är det svårt att inte fascineras av en av nätets största framgångssagor. Wikipedia har ibland beskrivits som det största mänskliga samarbetet någonsin och lär i dag finnas på över 270 språk med 17 miljoner artiklar – bara innehållet i den svenska delen motsvarar 66 inbundna band.
Storleken har gjort sajten till en maktfaktor och i boken Guide till det virtuella samhället (SNS Förlag, 2007) skriver Bengt Wahlström om hur kollaborativa system som Wikipedia har en självskriven plats i marknadsstrategin i vår uppkopplade tillvaro. För några år sedan uppmärksammades också hur tjänstemän i Vita huset regelbundet gick in och ändrade i artiklar om olika republikanska kongressledamöter och regeringspolitiker i Wikipedia, så att de framställdes i en mer positiv dager. Även Vatikanen och CIA visade sig ha redigerat uppgifter. Och det är förstås baksidan av ett fritt uppslagsverk där alla kan bidra.
Den programteknik som gör det möjligt att låta de som besöker en webbplats redigera innehållet kallas wiki. Ordet kommer från hawaiianska, betyder snabb och är alltså inget varumärke. Wikipedia är inte överförtjusta i att många felaktigt tror att det finns ett samband med WikiLeaks, den kontroversiella organisation som publicerar läckta dokument. Fast det hindrar inte att det finns en viss likhet: tanken om internet som ett slags demokratiprojekt.
Wikipedias ambition är att skapa en kunskapens allmänning och på Dagens Nyheters ledarsida noterade Henrik Berggren för en tid sedan (24/11 2010) att idén att kunna omfatta all mänsklig kunskap i grunden är en religiös föreställning: ”det är drömmen om att skapa Gud på internet”. Samtidigt har det visat sig att Wikipedia i hög grad styrs av en relativt begränsad grupp användare, oftast män.
Ibland kallas de entusiaster som aktivt bidrar till uppslagsverket för wikipedianer, ett ord som låter hämtat ur en science fiction-film och ytterligare understryker den utopistiska tanken. Men ”lika bra som Wikipedia är på ytan, lika ogästvänligt kan det vara bakom kulisserna”, skrev it-veteranen Joakim Jardenberg i en artikel på Newsmill (28/1 2009).
I bloggsfären har ordet Wikipetter skämtsamt blivit en benämning på en wikipedian som enligt andra är övernitisk eller en besserwisser och förmodas kunna skrämma bort nybörjare. För även om Wikipedia är öppet för alla är det svårt att bortse från att också det virtuella samhället har sina maktstrukturer. Kanske kan man rent av se wikipedianerna som den nya överklass Alexander Bard och Jan Söderqvist diskuterade i boken Nätokraterna (Pocky/Bokförlaget Tranan, 2000). Makten i det elektroniska klassamhället ligger enligt författarna i det svåråtkomliga: överblicken, sammanhangen, kunskapen. Till den nya överklassen – ”nätokratin” – hör den som är invigd i de rätta nätverken. Det kan jämföras med Wikipedia, där aktivt deltagande i praktiken kräver både tekniksinne och nördintresse.
Å andra sidan kan man invända att Wikipedia är ett viktigt ifrågasättande av vem som har rätt att förmedla kunskap. ”En professor i teologi kan man lita på men Wikipedia är lite kinky” konstaterade statsvetaren Stig-Björn Ljunggren i torsdagens paneldebatt och talade om en ängslighet i källkritiken. En redaktion är ingen garanti för att artiklarna inte är vinklade men
med sina experter är Nationalencyklopedin fortfarande generellt mer tillförlitlig. Vad Wikipedia kan konkurrera med är snarare bredd och aktualitet. Källkritiken förblir ju viktig oavsett man konsulterar NE, tidningar, bloggar, böcker eller för den delen Wikipedia.
Före jul uppmärksammade Sydsvenskan att flera större nätbokhandlar säljer böcker som egentligen består av tryckta Wikipedia-artiklar, alltså gratismaterial. Bland köparna återfinns inte enbart privatpersoner, utan även bibliotek. Det visar hur lätt information förvandlas till en publiceringsform som ofta anses ha betydligt högre trovärdighet än en sajt som Wikipedia. Här ligger det verkliga problemet med vår uppgraderade syn på kunskap. Men nätencyklopedins logga är ändå sympatisk: en jordglob bestående av pusselbitar. För så länge man använder Wikipedia som en bland många andra källor för att fylla kunskapsluckorna är det trots allt en smidig samlingsplats för information.