Världens enda proffs på tuba

Men nu älskar han tuban berättar han när vi träffas i foajén till det hotell han bor på i Uppsala och beklagar bara att det inte skrivits så mycket i musikhistorien för tuban.
- Jag är avundsjuk på alla instrumentalister som har en stor repertoar inom romantik och barock. Tuban uppfanns ju först 1836 så det blir mest transkriptioner om man ska spela äldre musik, säger han.
- Men annars är jag helnöjd. Jag tror att man gärna väljer ett instrument som liknar ens egen röst. Jag har ganska djup röst så tuban passar mig fint.
Instrumentet är lite misskänt. De flesta tänker säkert på umpa-umpa i någon brunnskvintett eller liknande. Då kan det komma som en överraskning när han berättar att tuban finns i fyra stämningar och att bara till exempel den c-stämda finns i minst ett 30-tal varianter. Omfånget är stort dessutom, fyra och en halv oktav.

Men egentligen räcker det långt att bara lyssna till denne virtuos. På hans hemsida finns ett antal smakprov på den stora bredd han har och efter att man lyssnat på dessa är ingen fördom sig lik.
Så är han också världens ende tubasolist som lever helt på sitt spelande. Priset för detta är förstås att han likt de stora operastjärnorna får fara kors och tvärs över världen. Øystein Baadsvik räknar med att han har nästan 200 resdagar per år.
- Det är ingen större fara, jag tycker om att röra på mig. Nu för tiden kan man ju koppla upp sig överallt också och använda bildtelefon.
Øystein Baadsvik brukar heller inte vara borta så länge i taget. Familjen där hemma ser honom gärna med inte alltför långa intervall. Tre barn mellan 11 och 15 kräver sitt. Hans svenska fru Anna vill också hinna ägna sig åt musiken. Hon spelar violin och komponerar.
- Jag spelar ett stycke av henne på konserten på torsdag. Det heter Minnet av en ros.

Anna Baadsvik är väl också en stor del av förklaringen till att han pratar så god svenska. De möttes på utbildningen på Musikhögskolan och bodde i Sverige i nio år innan de flyttade till Trondheim i Norge. Där verkar det som om de blir kvar nu.
Men Øystein Baadsvik turnerar flitigt i Sverige och kommer gärna till Uppsala. Detta inte minst för att få jobba med utmärkta Linnékvintetten.
- Det är fantastiskt att få spela med samma musiker under lång tid. Det är så fina musiker i ensemblen också. Man vågar ta fler risker ju mer man spelar tillsammans. Det ska bli roligt att spela med Sami al Fakir igen, kanske gör vi en tubaduell på scenen.
Det säger väl något om tuban igen att Sami al Fakirs bror är betydligt mer känd, Grammisvinnaren Salem al Fakir.
Åter till Øystein Baadsvik. Han talar mycket om hur viktigt det är att han kan förhålla sig till den musik han spelar.
- Där har pop- och jazzmusiker varit mycket bättre än vi klassiska. Man kan inte begära av publiken att de ska gilla något om man inte gör det själv.
Han ser sig som en förmedlare av känslor på scenen.
- Mitt jobb som artist är att förkroppsliga sidor som inte tas fram annars. Folk lyssnar mycket för att trigga känslor. Det blir ett slags musikalisk psykoterapi där musiken når förbi hjärnan direkt till känslorna.

Det enda sättet att riktigt nå fram till lyssnaren är att hitta sitt eget uttryckssätt, att vara personlig. Samtidigt citerar han ett amerikanskt uttryck: "det viktigaste inom musik är att vara ärlig. Kan man fejka det har man kommit långt."
Förmodligen kan han det för han har inga större problem med att sälja skivor eller få konsertengagemang. Ett av hans album är det näst mest sålda i japan utgivna av skivbolaget BIS. En halv miljon träffar har han fått på det han lagt på You Tube. Han tillhör inte dem som är rädd för utvecklingen med digitala medier eller nedladdningar.
- Det måste till ett sätt att göra bra och billiga legala nedladdningar, det går inte att stoppa utvecklingen.
Men några nya skämt om tuban bjuder han inte på.

Världens enda proffs på tuba

Jodå, Uppsalaaktuelle norrmannen Øystein Baadsvik har hört alla skämten om tuban, inte minst det om guldtoaletten. Jodå, han började med instrumentet för att det var det enda som var ledigt i blåsorkestern.