Vanligt använda pseudonym på 1800-talet
På 1800-talet var bruket av pseudonym vanligt. Att skriva under pseudonym eller signatur var modernt bland författare, -likaväl som inom pressen. Detta gällde såväl kvinnliga som manliga skribenter, men kanske fyllde pseudonymen fler funktioner för kvinnorna.
—Att publicera sig och träda ut i offentligheten var ett stort steg för kvinnor på slutet på 1880-talet. Det stred mot den kvinnliga normen att verka i det tysta, i bakgrunden. Man kan misstänka att det ymniga bruket av pseudonym och signatur speglar deras osäkerhet — det var en strategi för kunna verka som författare, men ändå behålla sin kvinnlighet, säger hon
I sin avhandling Fången och fri konstaterar Eva Heggestad att av 58 kvinnliga författare som debuterade under 1880-talet, använde ett 30-tal någon form av taget namn.
—Man kan också tänka sig pseudonymen som ett uttryck för författaridentiteten. Genom att använda pseudonym, trädde ett annat typ av jag fram, ett intellektuellt och framgångsrikt jag, skilt från vardagsjaget som var bundet vid hemmet. Det gav en mental frihet, säger Eva Heggestad.
För olika roller
Friheten i skapandet är något som även Anna Nordenstam, universitetslektor vid Litteraturvetenskapliga institutionen i Göteborg, tar upp i sin avhandling Begynnelser — litteraturforskningens pionjärkvinnor 1850—1930. Redaktören för Tidskrift i hemmet, Sophie Leijonhufvud (senare Adlersparre), använde på 1860-talet olika pseudonymer när hon skrev om litteratur, beroende på om hon ville vara sträng kritiker eller lättsam kåsör.
—Pseudonymbruket var inte en skyddsåtgärd, utan en möjlighet gå in i olika roller och skriva det hon ville, ett sätt att gå in i skrivandet utifrån en frihetslängtan, säger Anna Nordenstam.
Bakom mansnamn
Det är en utbredd föreställning att många kvinnliga författare valde — eller kände sig tvingade — att skriva bakom ett mansnamn. Som Victoria Benedictsson som kallade sig Ernst Ahlgren. Eva Heggestad fann nio exempel på fenomenet under 1880-talet.
—Man kan spekulera i om detta fungerade som en dubbel skyddsåtgärd — dels skyddades namnet, dels kunde man räkna med ett bättre bemötande i en manligt dominerad litteraturvärld. Man kan konstatera att under samma period var det bara en man som valde att skriva under kvinnlig pseudonym, säger Eva Heggestad.
FAKTA
Émile Ajar - Romain Gary, 1914—1980, fransk författare och den enda som vunnit det franska litteraturpriset Prix Goncourt två gånger, den andra gången var det för romanen Med livet framför sig under pseudonymen Émile Ajar.
Currer Bell - Charlotte Brontë, 1816—1855, brittisk författare som skrivit bl a Jane Eyre. Hennes systrar Anna och Emily Brontë använde pseudonymerna Acton och Ellis Bell.
Rosamund Smith - Joyce Carol Oates , 1938—, amerikansk författare, som även använder pseudonymen Lauren Kelly.
Maria Lang - Dagmar Lange, 1914—1991, svensk deckarförfattare.
Ernst Ahlgren - Victoria Benedictsson 1850— 1888, svensk författare till bland annat romanerna Pengar och Fru Marianne. Har pseudonymen Ernst Ahlgren på sin gravsten.
George Orwell - Eric Blair, 1903— 1950, brittisk författare till bl a 1984.
George Eliot - Mary Ann Evans 1819—1880, brittisk författare till bl a Middlemarch och Daniel Deronda.
Cora Sandel - Sara Fabricius, 1880—1974, norsk författare som skrivit bl a Alberte och Jakob, Alberte och friheten och Bara Alberte. Dog i Uppsala.
Adonis - Ali Ahmad Said, 1930— , syrisk-libanesisk poet, aktuell på svenska med det första bandet av tre av Boken.
Så jobbar vi med nyheter