Vän röst, men utan riktig udd

Det handlar om några av de mest älskade svenska visdiktarna, folk som Carl Michael Bellman, Cornelis Vreeswijk, Ruben Nilsson och Birger Sjöberg. Och alltsammans omvandlas till den behagfullt lena, lättsmälta mix av visjazzpop som på samma gång är albumets styrka och svaghet.
CajsaStinas klockrena stämma har som vanligt en fin lyster, men ibland är det som att det väna tilltalet tar lite udden av visornas särprägel. T ex i fråga om Vreeswijks Felicia adjö, här ännu en sammetslen, bolsterinbäddad mjukjazzballad.
En överraskning utgör schlagerklassikern Lyckliga gatan, tolkad i samma intima tonfall. En magnifik låt som tål även denna omarbetning.

Vän röst, men utan riktig udd

VISA. Precis som på 2005 års publiksuccé De vackraste orden -Tio visor tar CajsaStina Åkerström hjälp av pianisten Steve Dobrogosz, basisten Backa-Hans Eriksson och slagverkaren Johan Löfcrantz-Ramsay när hon bjuder på en ny odyssé i vistraditionen.