Vampyren: Från zombie till sex

Tacka poeten Lord Byron och hans opiumlangare för vampyrens makeover. 1816 var "året utan sommar". En kväll i juni letade ett sällskap engelsmän på semester i Schweiz efter metoder att glömma det ständiga regnet. Poeten Lord Byron och hans läkare, en John Polidori, bodde i en stor villa tillsammans med några vänner, däribland Percy Bysshe Shelley och hans blivande hustru Mary.

Medan regnet fortsatte fylla på Genèvesjön började sällskapet berätta spökhistorier för varandra. De blev allt mer inspirerade och skrev sedermera ner sina berättelser. Mary Shelleys handlade om en vetenskapsman, Frankenstein. Läkaren John Polidori valde att spinna vidare på ett av Byrons teman; om en mystisk man, "a nobleman", som dyker upp i Londonsocieteten.

Incestförhållande?
- I litteraturhistorien kallas det för "The great ghost story competition". Det finns flera versioner av hur det gick till, och tvisterna gäller bland annat Polidoris roll, säger Anna Höglund. Hon är doktorand i litteraturvetenskap vid Växjö universitet och lägger i december fram avhandlingen "Vampyrer. En kulturkritisk studie av den västerländska vampyrberättelsen från 1700-talet till 2000-talet".
- De som var med hade mer eller mindre flytt dit. Byron för att hans fru spritt ryktet att han hade ett incestuöst förhållande med sin halvsyster, Percy Shelley för att han var otrogen med Mary, vilket fick hans gravida fru att dränka sig.

Och Polidori? Anna Höglund beskriver honom som "väldigt speciell". En blott tjugoårig läkare som ogillades av de andra men accepterades för att han kunde förse dem med droger, framför allt opium. De skulle snabbt bli ovänner. Polidori utmanade till och med Shelley på duell.
- Men det var inte så kaxigt som det låter. Shelley var pacifist. När Byron erbjöd sig att ta hans plats drog sig Polidori ur.

Och berättelserna? Polidoris bidrag hade inte alls handlat om vampyrer. I stället tog han i lönndom med sig Byrons blodsugare från Schweiz. 1819 kommer boken "The Vampyre" ut i London. I huvudrollen: Lord Ruthven, en adelsman med mörkt, långt, lockigt hår. En belevad man som går på operan och klär sig elegant i vit skjorta med öppen krage. Ingen kunde missa att vampyren var en nidbild av tidens kanske största kändis, 1800-talets Michael Jackson:
- "The Vampyre" är helt byggd på Lord Byron, det är inget snack om saken, säger Anna Höglund.

- Från folktrons gestalt, en zombie på landsbygden, har han blivit en kopia av Byron. Och med tanke på Byrons rykte - bland annat skulle han ha druckit blod ur en älskarinnas kranium - läste samtiden "The Vampyre" som en vampyrs bekännelse, som Byrons berättelse om sina egna drifter.
Bokens förläggare lät inte ens John Polidori stå som författare; verket tillskrivs i stället "en viss Lord B". Och dess inflytande blev massivt.

- Vampyren i dag är mycket influerad av Lord Byron och den litterära romantikens ideal från 1800-talets början. Den rebelliske konstnären, outsidern som nu åter är bild för inte minst författare och skådespelare, säger Höglund.
Användes av Rice
Det beror, berättar hon, inte minst på att författaren Anne Rice använde "Byronvampyren" som förebild för sin bok "En vampyrs bekännelse" 1976. En Byronvampyr i en annan 1800-talsikons kläder: Oscar Wilde.

- Anne Rices vampyr Lestat (på film spelad av bland andra Tom Cruise) har rock med pälskrage och ser ut som en korsning mellan Wilde och Byron. Anne Rice återvände helt enkelt till 1800-talets sexiga konstnärsvampyr.
John Polidori dog ung av en överdos, kanske självmord. Han fick aldrig mer betalt för sin berättelse än förstaupplagans honorar. Vid sin död var han utfattig och hans förläggare mångmiljonär.

Filmen "Twilight" har spelat in 2,7 miljarder kronor. På fredag är det premiär på uppföljaren "New moon".

Vampyren: Från zombie till sex

I dag är vampyren en sexsymbol som spelas av Tom Cruise och Alexander Skarsgård. Långt från originalvampyren som var ett monster, en vedervärdig odöd.