Välgjort om tonårsvåndor

Kirsis hat mot allt finskt växer när hon tvingas åka ännu en sommar på semester till finska Karelen med mamman, mammans väninna och hennes 13-åriga son, Jamppe. Mamman framhärdar med resan trots att Kirsi, eller Kid som hon vill kalla sig, har vunnit en tävling på Radio Göteborg och som pris ska hon få göra radioprogram under sommaren.

Det här sommarlovet blir inte riktigt som Kid har trott att den ska bli. Barndomen är hon på väg att lämna och nya spännande och jobbiga delar av livet närmar sig. Som sex, till exempel. Men relationen till den ensamstående mamman börjar också skava ordentligt.

Tonåren är en knepig tid och filmens regissör och manusförfattare, Nanna Houlman fångar väl många av ålderns alla våndor, dess identitetssökande och frigörelse. Regissören verkar också haft fin hand med sina unga skådespelare. Både Mia Saarinens Kid och Jim Rautiainens Jamppe känns äkta, utan falska tonfall. Dock är handlingen inte så originell. Det som möjligen skiljer den från många andra skildringar av pubertet är den finlandssvenska kulturkrocken. I och för sig borde den på något plan vara igenkänningsbar för alla som bott i ett annat land än det man är född i.
De flesta av filmens vuxenroller görs av finska skådespelare, som är okända åtminstone för mig men som även de funnit sina tonträffar.

Filmens handling utspelas 1984 och ljudspåret är fullt av åttiotalsmusik. Så länge vi befinner oss i Göteborg är det fullt av tidstypiska detaljer, men när vi hamnar på landet i Karelen känns det som om vi förflyttat oss bakåt, till ungefär 50-talet. Handlingen ramas in av en finsk naturidyll, med björkar och skogssjöar. De naturlyriska bilderna är lite kvävande många ibland, men annars är Kid Svensk en välgjord långfilmsdebut av Nanna Houlman.

Välgjort om tonårsvåndor

12-åriga Kirsi skäms över sin finska mamma som aldrig lärt sig svenska i filmen Kid Svensk. Filmen är inte så originell men den skildrar tonårstiden väl, tycker Susanne Sigroth-Lambe.