– Det handlar om Klara som är en helt vanlig tjej som har fastnat för fel kille. Richard, som han heter, blir allt mer manipulativ och misshandlar henne även fysiskt. Men, hon har egentligen inga bevis för att det har hänt. Den psykiska misshandeln är omöjlig att bevisa och märken efter slagen kan hon ha fått när som helst.
Lisa Westerlund är den tidigare Uppsalastudenten som i dagarna kommit ut med sin första roman. I "Klarhet", som vann tidningen Mama- och Svensk Bokhandlareförenings författartävling, får vi följa en kvinna som hamnar i en destruktiv relation med en man.
Våld mot kvinnor är inget ovanligt tema i litteraturen, och en av de mer kända böckerna är naturligtvis Stieg Larssons enorma succé "Män som hatar kvinnor" – även om flera översatta upplagor har undvikit titelns tydliga budskap. Bland andra titlar finns ”Män kan inte våldtas” av Märta Tikkanen, ”Kvinnan som gick in i dörrar” av Roddy Doyle och Åsa Grennvalls serieromaner ”Sjunde våningen” och ”Deras ryggar luktade så gott”.
Lisa Westerlund menar att litteraturen har varit det bästa sättet för henne att göra skillnad.
– Mänskliga rättigheter, och i synnerhet barn- och kvinnors rättigheter, är något jag brunnit längre för. Och jag har alltid velat få möjlighet att påverka i de här frågorna. Men trots att jag arbetade på en fredsorganisation så kände jag att politiken inte var min väg – utan det var skrivandet.
I e-versionen av boken har hon dessutom genomfört ett experiment. I den har alla bokens karaktärer fått byta kön. Hon ville peka på att även män kan utsättas för våldsbrott. Men Lisa Westerlund berättar att resultatet även gjorde att hon upptäckte vilka stereotypa misstag hon själv gått på.
– När jag vände på rollerna så såg jag hur jag själv hade trillat ned i gropen av stereotypa manliga och kvinnliga karaktärer. Men det blev intressant. Plötsligt satt männen och drack te, kramades och kröp upp i soffan tillsammans. Det som väldigt tydligt märktes var hur man påverkas av hur samhället tolkar en. Men våld är våld oavsett vem som utsätts för det.
Frågan om mäns roll i våldet var också upprinnelsen till satsningen Fatta Man, som är en uppföljare till projektet Fatta. Båda projekten arbetar mot sexuellt våld och för samtycke, och båda har stark kulturell koppling. 2013 var det organisationen Crossing Boarders som tillsammans med hiphopkollektivet Femtastic samlade de in 150 anonyma berättelser om sex som inte skett på lika villkor. Berättelserna blev i händerna på artister som Cleo, Syster Sol och Kristin Amparo den uppmärksammade låten ”Fatta”. Men det behövdes mer. Och den 11 december släppte så rapparen Adam Tensta låten ”Det börjar med mig (Fatta man)” tillsammans med artisterna Zacke, Erik Rapp och Parham.
Tillsammans med Män för Jämställdhet vill Femtastic och Crossing Boarders få män att reflektera kring frågor om sexuellt våld, eftersom unga män är överrepresenterade bland sexualförbrytare. Enligt Brottsförebyggande rådet är en överväldigande majoritet av de vuxna som anmäler våldtäkter kvinnor, medan nästan alla misstänks för sexualbrott är procent män. Frågan om rättsväsendets agerande är också något som har engagerat bokdebutanten Lisa Westerlund.
– När jag skrev min bok så var det mycket i medierna om våldtäktsmål och det kändes nästan omöjligt att få någon dömd. Det finns säkert fungerande mekanismer i samhället som ska fånga upp det här men jag vill visa på – hur man själv skulle göra? Vem skulle man vända sig till? säger hon till UNT.