Jag vet inte hur många svenskar som gick i valfeber i samband med presidentvalet i USA. Lite märkligt var det. Barack Obama verkar, besvikelser som det ännu öppna Guantánamo-lägret till trots, kunna förena politiskt intresserade svenskar från en bra bit in i borgerligheten och lika långt ut till vänster. Hur många av er var det som lyssnade till hans segertal?
Han använde ord som "jämlikhet" - i positiv mening och inte som ett skällsord. Han talade om arbetarbarnets rätt att utbilda sig till läkare eller ingenjör. Om allas rätt till kvalificerad vård. Och han sade saker som "Vi tror att vi har ett gemensamt mål. Att det här landet bara fungerar när vi tar ansvar för varandra och för framtida generationer... Vi tror att vi kan nå denna gemensamma framtid eftersom vi inte är så splittrade som våra politiska motsättningar antyder. Vi är inte så cyniska som förståsigpåarna tror. Vi är större tillsammans än summan av våra individuella ambitioner."
Kan ni föreställa er sådana ord i munnen på en Reinfeldt eller på en Löfven? "Vi tror att det här landet fungerar bara när vi tar ansvar för varandra"... nej. Ett sådant språk har inte förekommit i svensk politik sedan Olof Palme. Men det Obama talar om är vad Per Albin formulerade i sitt berömda folkhemstal från 1928: "Det goda hemmet känner icke till några privilegierade eller tillbakasatta, inga kelgrisar och inga styvbarn. Där ser icke den ene ner på den andre." Samhället som en gemensam idé. Jag undrar om inte många svenskar känner en sorts politiska fantomsmärtor efter den sortens utfästelser om vad samhället vill vara.
I spåren på den insikt som USA-valet lämnade efter sig - att det inte längre räcker med att få arga vita män som väljare - har en litet yrvaken debatt startat också i Sverige. Efter "De långa järnrörens natt" och Sverigedemokraternas självdemaskering har vi åter börjat närma oss frågan om Medborgarskap.
Vad är det att vara svensk medborgare? Vad är det som håller oss samman - till skillnad från det som definierar ut oss från varandra?
En ledtråd finns i de kloka ord författaren David Simon, mannen bakom tv-serien The Wire, dagen efter valet skrev på sin blogg:
"USA kommer snart att tillhöra de män och kvinnor - vita, svarta, latinos eller asiater, kristna och judar och muslimer och ateister, homosexuella och heterosexuella - som kan komma in i ett rum och med verkligt lugn bejaka känslan och insikten av att de lever i en värld med vissa skillnader, där det inte längre existerar tydliga majoriteter, bara pluralism och koalitioner."