Utställning om kvinnliga botaniker och nätverk

Utställningen öppnades samtidigt som Centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet firade sitt femårsjubileum med ett symposium, men utställningen är helt fristående. Bakom den står frilansjournalisten/författaren Anna Franklin, Uppsala, och konstnären Sanne Sihm, Knivsta. Deras arbete har resulterat i både en utställning och en skrift om kvinnor och nätverk.

I 20-talet oljemålningar gestaltar Sanne Sihm knappt dussinet kvinnor från botanikens historia, i flera fall bortglömda eller mindre kända kvinnor som lämnat få skriftliga spår efter sig.
- Ansiktena är medvetet lite diffusa eftersom kvinnorna oftast inte lämnat tydliga spår. I varje bild har jag också försökt att lägga in en hemlighet, säger Sanne Sihm.
Några kvinnor som får sina symboliska porträtt är Johanna Pedersdotter, Linnés mormors farmor som brändes som häxa, barnboksförfattaren Beatrix Potter, mindre känd som svampspecialist, och Astrid Cleve som var den första kvinnan i Sverige som disputerade inom naturvetenskap och skrev en flora över kiselalger.
- Vi upptäckte att flera av de här kvinnorna växte upp moderlösa och att de kom in i botaniken genom sina fäder eller genom att någon man uppmärksammade dem, säger Anna Franklin.
- Vi tyckte det var nödvändigt att göra utställningen, säger Sanne Sihm. Det är så många kvinnors liv som filtrerats bort, så många som fallit från i historien eftersom de inte lämnat några spår eller nästan osynliga avtryck.

Sanne Sihm har lekt lite med tanken om Linné varit kvinna och hur hans klassificeringssystem då skulle ha sett ut. Hon har i en av målningarna gjort en klassificering utifrån den arbetande människans perspektiv.
Anna Franklin har gjort efterforskningar om kvinnorna och skrivit text till utställningen och skriften där de historiska gestalterna kopplas samman med svårigheter för kvinnor än i dag att vara med i de rätta nätverken inom forskning.
- Kvinnliga nätverk kan vara ett stöd, men om kvinnor skall komma fram krävs att det finns gemensamma nätverk, säger Anna Franklin.

Framför en av oljemålningarna vid vernissagen står Mariette Manktelow och ler glatt. Hon är forskningsinformatör i botanik vid Uppsala universitet, var i fjol samordnare av Linnéjubileet i Uppsala kommun och har skrivit en bok om kvinnorna kring Linné. Nu betraktar hon bilden av sig själv. Hon är en av de två samtidiga kvinnliga forskare som porträtteras på utställningen, den andra är algexperten Pauline Snoeijs, också från Uppsala.
- En kvinna i farten med tung handväska som går på näckrosblad, det passar väldigt bra på mig, säger Mariette Manktelow om målningen, både "chockad" och "smickrad" av uppmärksamheten.

Utställning om kvinnliga botaniker och nätverk

Det började med en idé om kvinnorna kring Linné men växte till en utställning på temat kvinnor inom botaniken och nätverk. På onsdagen hade utställningen Utan spår vernissage på Humanistiskt Centrum vid Engelska parken i Uppsala.