Alla första- och andraklassare i Uppsala bjuds en gång om året in till en musikalisk teater, anordnad av Uppsala Musikskola. Detta år handlar pjäsen om årstidernas gång. På scen byts sommar ut med höst och vinter bråkar med vår. Under tiden sjöng tusentals barn allsångklassiker som ”Idas sommarvisa” och ”Sommaren är kort”. Men ibland under teaterns gång brakar det till ordentligt. När Höstgubben kommer in och börjar bråka med Sommar spelar orkestern musiken ur Hitchcock-filmen ”Psycho”. Föreställningen är en årlig tradition som engagerar både nya och gamla elever.
– Det är jättekul, verkligen höjdpunkten på året, säger Johanna Nyström, som spelar Vinter. Hon pluggar egentligen till biolog, men har engagerat sig mycket i musikskolan.
Helena Parrow står för manus och regi. När vi möter henne är hon utklädd till Sommar, och på huvudet har hon en sol gjord av en rödmålad aftonstjärna fastlimmad till en cykelhjälm. Konstruktionen verkar vara lite ömtålig, och när hon ska gå genom Konserthusets smala dörrar måste hon gå i sidled. Men snart är vi backstage där vi möter skolkören Svalorna, som består av skolans femte- och sjätteklassare. Det är en massa kostymbyten under föreställningens gång, och borta vid garderoben råder det allmän oreda. Kören spelar allt från höstlöv och blommor till vidungar och sommarbarn. De har redan sjungit och spelat upp pjäsen två gånger idag. På frågan om de varit nervösa, svarar de flesta att ja, de har de varit.
– Jag har inte varit nervös! säger en emot.
Efter nästa föreställning är det lunchpaus. Sen är det två föreställningar till som väntar. Det är en intensiv dag.
– Mot eftermiddagen och kvällen blir barnen trötta. Men de brukar inte vilja att den här dagen ska ta slut, säger Helena Parrow.
Det verkar stämma. Som en annan medlem i Svalorna säger:
– Jag vill göra det igen!