När jag når dirigenten och körledaren Stefan Parkman på telefon befinner han sig i Berlin och repetitionerna är i full gång. Dagen innan repades det i tio timmar. Med en kör med medlemmar från Uppsala Akademiska Kammarkör och Philharmonischer Chor på sammanlagt 130 sångare, nio solister och en symfoniorkester med cirka 60 musiker är det inte lätt att få ihop allt.
– En spännande sak med det här är ju också att inte en ton av det har spelats tidigare. Gör man till exempel Bachs ”Matteuspassion” så vet man vilka svårigheter man står inför, men här är allt nytt. Några gånger har Sven-David Sandström, som också är här, fått skriva om någon del av musiken för att anpassa den när ett ord tappats bort, säger Stefan Parkman.
Sven-David Sandströms ”Matthäus-Passion” baseras på samma texter som Bach använde i sin berömda ”Matteuspassion” och i båda verken framför kören koraler och turbakörer. I övrigt finns det fler olikheter än likheter. Kristusrollen framförs visserligen av en solist, men Pilatusorden sjungs av alla herrar i kören. Det och många andra saker skiljer de bägge verken åt.
– I Bachs verk är till exempel evangelisterna alltid en tenor, men i det här är det istället en kvartett. En röst är alltså istället fyra röster vilket ger variation.
Och Sandströms verk är storskaligt på alla tänkbara sätt. 130 minuter långt är det både ett av de mest omfångsrika och ett av de mest komplexa passionsdramerna som komponerats.
Efter uruppförandet i Berlin på söndag är konserter inplanerade i Immanuelskyrkan i Stockholm den 16 april och i Uppsala Domkyrka den 17 april. Såväl körerna som solisterna Sofia Niklasson, Anna Zander, Niklas Engquist, Lars Johansson Brissman, Olle Persson, Karin Dahlberg, Ivonne Fuchs, Timothy Fallon och Andreas Scheibner kommer att vara samma. Orkestern Staatskapelle Halle kommer dock att bytas ut mot Gävle Symfoniorkester.
– Jag får förmånen att dirigera minst lika omfattande uppsättningar lite då och då, men vid dessa tillfällen har ju allt det praktiska skötts av andra. I det här projektet har ju vi och jag i snart tre års tid varit inblandade i allt från att skaffa fram pengar till att koordinera projektet här i Berlin. Det har i och för sig varit kul, men just för att det varit så omfattande är det extra härligt att vi äntligen är framme vid slutrepetitionerna, säger Stefan Parkman.