Uppsalahistorikern Magnus Alkarp inledde med en artikel i Dagens Nyheter med rubriken ”Så vill Umeå hylla en inbiten nazist”. Men han är inte särskilt imponerad av debatten i dess spår.
Bakgrunden är att Västerbottens museum beställde en pjäs om arkeologen Gustaf Hallström av skådespelaren och berättaren Love Ersare vid Skuggteatern i Umeå. Detta till projektet Rock Art in Sapmi som hålls under 2014 då Umeå är EU:s kulturhuvudstad.
Men pjäsens huvudperson fick Magnus Alkarp att skriva en debattartikel som publicerades på DN Kultur i fredags. Där anklagar han bland annat Västerbottens museum för att beställa en hjälteberättelse om en man som i själva verket var en av Sveriges mest komprometterade forskare.
”Hur i hela friden kunde en sån person hyllas?”, undrar Alkarp i artikeln. Han skriver att Gustaf Hallström var en övertygad nazist och antisemit med en rasbiologisk syn på samer. Dels var Hallström öppen om det, dels har Alkarp funnit ytterligare belägg för det i säkerhetspolisens hemliga arkiv inför pjäsen ”Fyra dagar i april”, som gick på Uppsala stadsteater under 2012 och som blev en bok med samma titel.
I Västerbottensnytt i SVT och i radions Kulturnytt svarar museichefen Ulrica Grubbström på kritiken.
– Det har aldrig varit en hyllningshistoria kring Gustaf Hallström, säger hon.
Och menar att museet inte räds debatten om honom utan till och med välkomnar den.
Under rubriken ” Så undergrävs konstnärligt frihet” skriver Sara Meidell i Västerbottens-Kuriren att projektet där pjäsen ingår ska utforska fältet mellan konst och vetenskap. Hon tycker att Alkarp dömer ut det utifrån en ofullständig bild av projektet.
Love Ersare och Magnus Alkarp har haft kontakt under arbetets gång, och de har pratat om Hallströms kopplingar till nazismen.
– Det är komplicerat att berätta om Hallström. Men jag har full konstnärlig frihet med föreställningen, säger Love Ersare till SVT:s Västerbottensnytt.
När UNT når Magnus Alkarp är han inte speciellt imponerad av debatten.
– Jag begriper inte hur man kan glömma en sådan enkel liten detalj som att kontrollera sakuppgifter. Med tanke på den lögnens renässans som vi uppenbarligen lever i, där gamla bruna eller röda spöken upphöjs till demokratiska föredömen och den som påpekar just det kommer att få en störtflod av hot riktad emot sig, vore det ju utmärkt om journalisterna haft minsta respekt för publicitetsreglerna.
– Ingen av de här journalisterna som lägger ord i min mun har pratat med mig. Jag har exempelvis aldrig påstått att Västerbottens Museum har försökt att påverka Love Ersare, ändå försöker de inbilla folk just det.
Men i förhållandet mellan konst och vetenskap ser han möjligheter snarare än problem.
– I det här specifika fallet står man inför ett dramaturgiskt drömläge, men forskaren inom mig säger att man kanske borde ha anställt en enveten sakgranskare - för vi har att göra med en person som inte är fullt så trevlig som han har framställts tidigare. Han är problematisk av flera skäl, inte minst vad gäller hans förhållande till samerna.
Love Ersare tycker han är ett bra val till att gestalta en så komplicerad person som Gustaf Hallström.
– Det är en kulturarbetare med imponerande integritet, stort hjärta och dessutom vetgirig, så jag är övertygad om att det här blir riktigt, riktigt bra, säger Magnus Alkarp.
1 mars ska föreställningen ”Gustaf was here” ha premiär på Västerbottens museum.