Uppsalabo översätter Pamuk

Den drygt 600 sidor långa romanen Herr Cevdet och hans söner är en släktkrönika i tre generationer som börjar i det Osmanska riket under tidigt 1900-tal och slutar i turkiskt 70-tal. Pamuk var bara 26 år när han skrev den och författaren, som inte är helt nöjd med boken, har länge motsatt sig översättning. Men sedan han fick Nobelpriset 2006 har han ändrat inställning. Den svenska utgåvan är en av de första utanför Turkiet, boken finns ännu inte på engelska, franska eller tyska.
- Romanen är kanske inget mästerverk, men den är intressant. Det han skildrar är en rundmålning av Turkiets moderna historia, han visar hur livet förändrats för vanligt folk, berättar Mats Müllern.

Att svenska översättningar av Orhan Pamuk, den tredje mest utlånade författaren på våra bibliotek, ofta tagit omvägen över engelska språket är som Mats Müllern betraktar saken en nödlösning. Särskilt som brittiska översättare har en helt annan frihet än sina svenska kolleger. En svårbegriplig mening eller ett knivigt stycke kan helt enkelt strykas. Och texten anpassas och slätas ut för att slipa bort kulturellt tuggmotstånd. Lägg sedan därtill att de som i sin tur översätter från engelska till svenska knappast kan förväntas vara särskilt bevandrade i turkiska förhållanden. Man tappar kontakten med både originalspråket och den kulturella miljön, risken för missförstånd och felaktigheter blir stor.
- Sekundäröversättningarna gör inte författaren rättvisa. Tänk om Proust skulle ha översatts via engelskan eller Racine via tyskan, säger Mats Müllern, som tycker att de svenska Pamukläsarna i viss mån blir förda bakom ljuset.

På Norstedts förlag har man till och med diskuterat möjligheten att göra ge ut Nobelpristagaren i nyöversättning.
Nu arbetar Mats Müllern med Pamuks senaste roman, Oskuldens museum, som kommer på svenska i vår. Den gavs ut på turkiska så sent som i september, men Uppsalaöversättaren fick den på datafil redan i somras.
- Det är en helt annan bok, skriven av en erfaren författare. Om man jämför med andra romaner har Pamuk ändrat stil. Den ytterst språkmedvetne författaren har gått från långa, vindlande meningar till ett enklare språk, en klar, berättande prosa.

Fem sidor brukar Mats Müllern hinna översätta på en arbetsdag. Det är ganska knivigt att arbeta med turkiska, språkets struktur är helt annorlunda, man börjar till exempel med bestämningar. En vanlig mening som "jag såg en man på gatan med hatt och rock" blir på turkiska "med hatt och rock på gatan en man jag såg". Man får helt enkelt nysta upp meningarna bakifrån.
För Mats Müllern som alltid varit intresserad av språk och litteratur, var översättare ett naturligt yrkesval. Men valet av språk var mer en slump. Han läste böcker på engelska, tyska, franska och spanska när han blev fascinerad av Orienten och började studera arabiska vid universitetet. Så småningom gled han över till turkiska. Dels av strategiska skäl, studenterna var färre, och dels för att turkisk kultur och litteratur lockade.

Att få arbeta med en Nobelpristagare är en dröm för översättare och det är få förunnat att som Mats Müllern inleda karriären med en sådan ära. Vad kan överträffa det?
- Mitt mål är att få introducera en ny turkisk författare i Sverige. Jag har en lista med tjugo intressanta namn och jag letar ständigt nya, säger han.

Uppsalabo översätter Pamuk

Nu har Uppsalabon Mats Müllern översatt Nobelpristagaren Orhan Pamuks första bok direkt från turkiska. Den har precis kommit ut i handeln.