Upplandsmuseet förvarar sina bilder i det stora förrådet som ligger i industriområdet i Morgongåva. I två kylrum förvaras de över två miljoner bildbärare som glasplåtar, negativ och papperskopior som är i Upplandsmuseets ägo.
Det luktar vinäger när antikvarie Camilla Lööf öppnar dörrarna till kylrummen. I det första är det bara åtta grader varmt och det har en speciell luftfuktighet och ventilation.
– Gamla negativ är gjorda av instabila polymerer. De avger skadliga gaser och vissa kan självantända, berättar hon.
Det andra rummet är något varmare, tolv grader, och här förvaras glasplåtar i lådor och papperskopior mellan syrafritt papper.
Fem personer plus Camilla Lööf arbetar här med inskanning och registrering av bilderna. Arbetet tar sin lilla tid. De räknar med att ungefär tolv procent av alla bilder hittills lagts in i det digitala arkivet sedan arbetet inleddes 1999.
Utställningen "Människan och staden" högst upp på Upplandsmuseet visar en bråkdel av bilderna, kompletterat med porträtt ur Carolina Redivivas samlingar.
– Utställningens bilder ska komma i kronologisk ordning, från ungefär 1860 till 1960, berättar utställningens producent Ingrid Zakrisson, medan hon visar oss runt bland fotografierna högst upp i Upplandsmuseet.
– Besökarna ska kunna känna igen sig, kanske också personer och händelser, på bilderna. De ska kunna se hur staden utvecklats. Man kan säga att det moderna Uppsala växer fram i takt med att fotokonsten utvecklas.
Uppsalaförfattaren och filmaren Lars Lambert kom med förslaget till utställningen. Han har skrivit flera böcker om Uppsalas olika fotografer och tyckte att det var en bra idé att presentera Uppsalas utveckling sedd genom några av dessas kameralins.
Utställningens två äldsta bilder vet dock ingen vem som tagit. Det är så kallade daguerrotypier från 1845, en tidig fotoprocess med lång exponeringstid där bilden formas i amalgam på en tunn silverplåt som valsats ihop med ett tjockare kopparunderlag. Originalen till dem förvaras på Moderna Museets fotomagasin.
Den första professionella Uppsalafotografen är Henri Osti, som var verksam i staden under det sena 1800-talet. Men här finns också bilder av den första kvinnliga Uppsalafotografen Emma Schenson från ungefär samma tid. Hon hade sin ateljé på Östra Ågatan och kunde följa ombyggnaden av Uppsala Domkyrka därifrån. I en serie bilder skildrar hon hur de "Hårlemanska huvarna" på Domkyrkans torn byts ut till de " Zetterwallska spirorna".
Fotografen Alfred Dahlgren fick en beställning på 350 bilder från Uppsala stad för att dokumentera hur staden såg ut vid sekelskiftet. Upplandsmuseet har 541 glasnegativ efter Alfred Dahlgren i sin ägo.
Gunnar Sundgren är väl kanske den som varit verksam som fotograf längst tid i Uppsala. I hans ateljé har flera namnkunniga personer ur Uppsalahistorien förevigats, som Gösta Knutsson, Bror Hjorth och Gösta Folke.
På utställningen visas också ett urval bilder ur Uppsalabilds arkiv. Claes Claesson var bara 17 år 1943, när han startade vad som skulle bli Uppsalas första och så småningom största bildbyrå. Fotograferna här tog pressbilder både för Upsala Nya Tidning och Tidningen Uppsala under åren 1946 till 1974. Deras bildarkiv är det största i Upplandsmuseets samlingar. Men några bilder på utställningen är tagna av fotografer som är okända i dag, mest bilder av fattiga människor och mer slumliknande miljöer.
Utställningen "Människan och staden" visas på Upplandsmuseet fram till 14 september.