Uppsalabidraget schlagerfestivalens överraskning
Den andra delfinalen i svenska schlagerfestivalen kännetecknades av ett hårdare startfält än i den första. Men resultatet blev ingen överraskning: E-Type och Fame vann och gick vidare till finalen.
Vinnarna: Fame och E-type.
Foto: Scanpix
Att Fame var favoriter hördes på jublet när de intog scenen, glittrande och proffsglada som ett schlagerns Barbie och Ken. Låten, Vindarna vänder oss, var en klassisk uptemposchlager som säkert kommer att vara svårslagen också i finalen. Sången satt dessutom perfekt.
Fuldiscokomp
E-Type var artist nummer två som gick vidare till finalen och det kändes som att han var den som vann mest på sina tidigare meriter. Paradise var en E-Type-låt som lät som E-Type-låtar brukar göra, fast tråkigare. Hans finalplats hade gärna fått gå till någon annan.
De två artister som får en andra chans i b-finalen är Anne-Lie Rydé och Fredrik Kempe. Kempe inledde tävlingen med sin Finally, en Abbainspirerad historia med ett tråkigt fuldiscokomp. Å andra sidan behöver man inte vara rädd att Kempe ska missa de höga tonerna och det kan vara skönt i melodifestivalsammanhang. Anne-Lie Rydés Säg att du har ångrat dig hade ett mer gammaldags hitsound och var rejält catchy. Hon kan möjligen ligga bra till i b-finalen.
Uppsalabidraget överraskningen
Av de utslagna bidragen var det som vanligt en del som kändes självklara för bottenplacering, medan andra fick en att vilja skrika ut det klassiska "fel låt vann!". Baccaras Soy tu Venus hade förvisso både en 70-talsdiscorytm och en uppmärksamhetskrävande strippsekvens, där de plötsligt stod i bara underklänningarna och sjöng, men låten var tunn och rösterna tunnare. Mer flämtande än sång, faktiskt.
Jennifer Eskola var möjligen nervös, hennes röst höll inte och låten var fort glömd. Lika fort glömd var däremot inte LaRoxx (Are U) Ready or not — skriven av ett gäng Uppsalabor, för övrigt. Den var faktiskt kvällens positiva överraskning, med sitt superenkla komp och klistriga poprefräng. Solosången lät lite vinglig, men i övrigt var den charmig och hade gärna fått ta Kempes plats i b-finalen, eller till och med E-Types plats i den riktiga finalen.
Kvällens mesta underhållning (förutom ett kärt återssende av Kurt Olsson och hans blädderblock) stod syntpopgänget Pay TV för, med sin stenhårt kitschiga Trendy discoteque. Det var väl ingen överraskning att den inte skulle gå vidare, men nog hade det varit kul om den hade gjort det.
Som det blev nu så fick vi mest vad vi förväntat oss.
Så jobbar vi med nyheter