I somras satte ett treårigt projektarbete i gång på Uppsala stadsteater. Syftet var, förutom att starta ett arbete med teater ute på skolorna i kommunen, att skapa en ny ungdomsensemble. Något som teaterchefen Linus Tunström under en lång tid haft i sikte.
– Det är något jag velat länge. Nu när vi, efter den tuffa omorganisationen för två år sedan, har frigjort något mer rörliga medel än vanligt är det möjligt att satsa lite extra på några hjärteprojekt, säger Tunström.
Styrelsens ordförande Patrik Hesselius tillägger:
– Vi har prioriterat det här projektet då vi tycker att det är angeläget att skapa en plats där Uppsalas barn och unga får en chans att möta teater på deras villkor.
Den nya ungdomsensemblen består i dagsläget av tolv personer i åldrarna 15–20 år men ensemblen är fortfarande öppen för förändring fram till november då gruppen slutgiltigt stängs. Intresselistan med teaterintresserade ungdomar är nämligen väldigt lång.
– Det är ett mycket blandat gäng i olika åldrar och med olika bakgrund och nationalitet. En del är bosatta i Uppsala och andra kommer från olika områden ute i länet. Syftet är att gruppen ska motsvara vårt samhälle. Det är viktigt, det får inte vara en för homogen grupp, säger den nyanställda dramapedagogen Maria Trost som håller i gruppen.
Det är något som teaterchefen Linus Tunström också bekräftar:
– Jag vill att unga människor som har en vilja att uttrycka sig men som via sin bakgrund inte automatiskt haft tillgång till kultur ska få en chans att möta teaterns språk och stå på en professionell scen. Jag tycker att teatern ska spela en roll i ett lokalsamhälle. Ett sätt är att hitta vägar där medborgare i olika åldrar själva medverkar på scenen.
Katja Sliwinski, som är producent på teatern och tillika en av de som varit med att utforma den nya dramapedagogtjänsten, menar också att projektarbetet är ett sätt för teatern att försöka nå fler barn och ungdomar.
–Vi försöker täcka hela årskurser så gott det går när vi gör produktioner. Det innebär att vi når en stor mängd barn och unga som kommer till teatern. Det har länge funnits tankar på att fördjupa den relationen, säger Sliwinski.
Att ungdomar känner sig delaktiga och kan påverka är också viktigt menar Maria Trost.
– Dessutom är det mitt motto att alla kan. Man behöver ingen viss talang, bara vilja väldigt mycket, säger Trost.
Och vilja verkar ju inte vara någon bristvara hos Maria Trost! På de få månader som hon jobbat har hon även startat en manusgrupp för unga som ska skriva pjäsen som ungdomsensemblen spelar i vår.
– Ja, det är full rulle här kan jag säga! Medan ungdomsensemblen rullar runt på golvet och försöker förstå vad teater är jobbar manusgruppen med olika skrivuppgifter som jag förmedlar via en Facebook-grupp.
Manusgruppen består just nu av tjugofem personer, mellan 15–25 år, men kan i princip bli hur stor som helst. Gruppen kommer senare också att träffas utanför den virtuella världen, för att inspireras av teaterns olika föreställningar och för att knyta kontakt med en dramaturg.
På stadsteatern vill man också med sin nya satsning jobba mer med för- och efterarbete kring föreställningarna. Maria Trost har därför också startat en serie träffar för ungdomar där de dissekerar olika pjäser som spelas på teatern. Tre träffar med fokus på höstens "Tre systrar" har redan varit och i vår väntar ytterligare några kring "Cabaré".
Finns det inte risk att ni konkurrerar ut verksamheten på Gottsunda Dans & Teater?
– Gottsunda Dans och Teater, som gör ett utmärkt arbete, har byggt upp en teaterpedagogisk verksamhet under många år där de har flera grupper och långa köer så jag ser ingen fara med konkurrens där. Dessutom är deras huvudmålgrupp barn och unga i Gottsunda medan vår grupp är sammansatt av ungdomar från hela kommunen och länet. För övrigt så tror jag inte på konkurrens på det sättet när det gäller kultur, säger Katja Sliwinski.
Maria Trost instämmer:
– Teatrarna samarbetar på flera plan och har gjort det länge. Ett samarbete var manustävlingen "Kärleken är grym" och Gottsunda Dans & Teater hjälper ofta stadsteatern med referenspublik och barnskådespelare. Det råder stor brist på teater för barn och ungdomar och någon konkurrens finns därför inte. Men även om vi skulle dela på målgrupper så finns det tillräckligt mycket teaterintresserad ungdom i stan. Ju mer det finns desto större blir även intresset.