Uppsala nära ögat

Uppsala växer. Nya bostäder tar över där trädgårdar, parker och kåkar legat. Bra, säger många, vår stad ska bli storstad. Andra tycker att stadens kulturhistoria är hotad. Magnus Sjöstedt berättar om hur stadsbilden kunnat bli en annan än den vi ser i dag.

Foto: Anders Lundin

Kultur och Nöje2012-06-28 12:00

Vid årsskiftet 1958–59 skrev rektor för Högre allmänna läroverket (Katedralskolan) 1,5 A4-promemoria på maskin. I den fick Uppsala stads skolstyrelse veta att läroverksbyggnaderna kommit i trängande behov av förnyelse. Besiktning följde, en kommitté blev tillsatt, ett arkitektkontor anlitades. Arkitekten Gösta Wikforss föreslog reparationer, ombyggnad och tillbyggnad. Rektor Einar Hårleman och hans kollegium lät sig inte på långa vägar nöja med Wikforss propå. 

1961 på vårkanten har rektor och lärarkår i stället blivit på det klara med att skolan från 1869 ska rivas. En idé tar form: Uppsala universitet får ta över den gamla skoltomten medan läroverket bygger nytt. Där i dag Ekonomikum finns skulle detta nya ”Katte” ha tagit plats. En hake kom dock att sticka upp: universitetet, genom dess rector magnificus Torgny Segerstedt, sa blankt nej till att upplåta mark – ”helt utsiktslöst”, slår han och hans räntmästare fast i juni 1961.

Det hindrade inte skolledningen från att fortsätta planera för rivning. Segerstedts nej mörkas de facto i ett kollegieyttrande i slutet av september. Där heter det i första utkast, att universitetet ”omedelbart avvisat” utvägen med markbyte. I nästa version daterad samma dag står att en sådan utväg dryftas ”utan att något resultat hittills uppnåtts” (min kursivering). Sanningen var att Segerstedt inte ansåg det värt att komma till det möte samma höst som skolbyggnadskommittén bjudit in till.

Under våren 1962 framhärdade kollegiet i att planera bort allt 1800-tal på sin tomt, för att ge rum åt kommande grundskola. Det lyckades bara nästan. Grundskolan fick 1964 sitt Wikforsska annex där en allé hästkastanjer fick behålla två träd – båda ännu vid liv – och det gamla gymnastikhuset revs 1971 att ge rum åt en parkeringsplats.

Om Katte självt fått bestämma, hade skolan i dag varit en hop moduler i skokartongstil från lego- och duplotiderna på 1960-talet.
Än i dag är det gamla läroverkets yttre ifrågasatt. Ett byggföretag Wallenstam AB vill ”skapa ett boende” på skoltomten för minst 100 hushåll. De nya husen ska i så fall resas över parkeringsplatsen vid Biotopia – och skymma Dag Hammarskjölds aula?

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!