Uppländsk musik möter japan från Italien

I skaran av äldre nyckelharpe-fantaster finns en ung japansk violinbyggare. Under två dagar hängav de sig åt det klassiska instrumentet och dess konstruktion.

Hur restaurerar man en nyckelharpa på bästa sätt? Det var temat för dagens övning. Övningsobjektet var inget mindre än en av Eric Sahlströms egna instrument från 1944.

Hur restaurerar man en nyckelharpa på bästa sätt? Det var temat för dagens övning. Övningsobjektet var inget mindre än en av Eric Sahlströms egna instrument från 1944.

Foto: Adam Sjöborg

Kultur och Nöje2018-06-15 18:00

Det doftar av gammalt trä och i bakre delen av rummet testspelar en av kursdeltagarna på sin nyckelharpa. Hans Johanssons från Karlskoga samtalar med japanen och instrumentbyggaren Ito Ryouke, som numera bor och är yrkesverksam i Italien. Nu möts de på Eric Sahlström Institutet i Tobo i samband med workshopen Mästerbygg 2018 som pågick under torsdagen och fredagen.

– Sì, sì, säger Ito Ryosuke instämmande och tar varsamt emot Hans Johanssons nyckelharpa som Hans uppskattar byggdes under 1700-talets senare hälft.

Utöver dessa två herrar har ett tjugotal andra entusiaster fått lära sig mer om hur man byggde nyckelharpor förr och varför man bygger instrumentet som man gör i dag. Arrangemanget genomförs årligen på institutet som är döpt efter den gamla mästaren som även var en innovativ kraft i utformandet av nya nyckelharpor.

I fokus för fredagens workshop stod en nyckelharpa som byggdes av just Eric Sahlström under 40-talet och var i behov av restaurering.

Första gången Ito Ryosukes såg en nyckelharpa var det i form av en ritning som hängde på väggen i verkstaden han jobbade i då. Han tänkte att det var bland de galnaste instrument han hade sett.

– Så jag frågade min dåvarande chef vad det var för något och bad om att få en kopia av ritningen, berättar Ito Ryosuke. Han är i dag specialiserad på att bygga violiner, men det var nyckelharpan som stod i fokus för hans examensprojekt.

– Valet stod mellan att hålla ett föredrag på italienska eller att bygga något som jag kunde visa upp. Visst har jag lärt mig lite italienska, men att bygga en nyckelharpa lockade mera, säger Ito Ryosuke.

Ito Ryosuke har lärt sig bygga nyckelharpor genom att studera böcker, men konstaterar att "böcker säger inte allt." Därför föll sig ett besök på Mästerbygg naturligt. Här är han omgiven av både nyckelharpor och likasinnade.

I framtiden vill han förena sina kunskaper om violinens konstruktion med sin passion för nyckelharpor. Tanken är att han ska bygga en nyckelharpa vars kropp ska påminna om en violins. På så sätt ska hans nya nyckelharpa bli mer lämpad för klassisk musik.

– Men man måste bemästra och respektera det traditionella sättet att bygga innan man experimenterar med nya sätt, betonar han bestämt.

På lördagen inleds spelmansstämman i Österbybruk. Ett event som förvandlar orten till ett folkmusikens mecka samt lockar långfärda gäster. Ito Ryosuke är en av dem.

adam.sjoborg@unt.se

Nyckelharpan - en tradition i ständig förändring

Nyckelharpan har tillverkats och spelats i Sverige åtminstone sedan 1600-talet. Under 1960-talet ökade intresset för nyckelharpan i Sverige. Från 1970-talet har nyckelharpan spridits och i dag anordnas kurser i byggande och spel över hela landet. Den har även fått internationell spridning. Instrumentbyggare, ofta med uppländsk härkomst, har under alla tider experimenterat med olika modeller av instrumentet.

Källa: Institutet för språk och folkminnen

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!