Förslaget att slå samman Uppsala konstmuseum med Upplandsmuseet till ett gemensamt länsmuseum kommer att stöta på patrull. Risken är konsten får en undanskymd plats i det nya Upplandsmuseet.
Sammanslagningen motiveras inte främst ekonomiskt, de ekonomiska samordningsvinsterna sägs vara små. Som skäl anges bland annat att bättre kunna utnyttja de begränsade utrymmen som finns samt att många andra länsmuseer har ansvar för konsten och det ger möjligheter för statsbidrag.
Frågan om sammanslagning har varit på tal långt tidigare, men den växande opinion som finns för ett nytt konstmuseum i Uppsala i dag kommer säkerligen att reagera på idén.
I utredningen ser det ut som om man försökt att blidka kritikerna. På slutet finns påhängt ett förslag om en kommunal konsthall för samtidskonst.
Samma turbulens lär det inte bli om att låta Musik i Uppland gå upp i kommunala aktiebolaget Uppsala Konsert & Kongress (UKK). En oklarhet är dock budgetförutsättningarna för konserthusbolaget.
När det nya konserthuset byggdes uppstod den lite märkliga situationen med två musikarrangörer i huset. Nu föreslås att landstinget i fortsättningen skall skriva avtal med det nya bolaget om konserter i hela länet.
Uppsala Stadsteater föreslås förbli en kommunal stadsteater. Turnéer är dyra och konstnärligt problematiska.
Kortfattat kan man säga att utredningen föreslår att landstinget tar ansvar för museerna och Uppsala kommun för musiken.
Det som är bra med utredningen är att den inte förordar delat huvudmannaskap mellan kommun och landsting. Det har prövats tidigare med dåliga erfarenheter.
Något nytt gemensamt samarbetsorgan för Uppsala kommun och landstinget föreslås inte heller.
Över tiden har Uppsala kommun tagit ett allt större ekonomiskt ansvar för kulturen i Uppsala län. Vid en jämförelse står kommunen för 77 procent av kostnaderna (278 milj kr) och landstinget 23 procent (83 milj kr) i dag.
Bakgrund till utredningen är den förändring av kulturpolitiken där regioner och län skall ta ansvar för fördelning av de statliga bidragen.