Ung forskare får stipendium
Ett av de sju nyinrättade, nationella forskningsstipendierna i det nya postdoktorala programmet Pro Futura II går till Ingela Nilsson, verksam vid Institutionen för lingvistik och filologi vid Uppsala universitet. Hennes forskning handlar om bysantinsk litteratur.
Forskarna som får stipendiet är försörjda i fyra år, och om de gör vad som förväntas av dem under den tiden kan stipendiet förlängas med ytterligare tre år. Ett villkor är att forskarna är yngre än fyrtio år och de har disputerat tidigast våren 2000.
Ingela Nilsson, som nu är 35 år, doktorerade visserligen vid Göteborgs universitet för ett par år sedan med en avhandling som handlade om antik grekiska, alltså den grekiska som talades och skrevs under antiken. Men sedan flyttade hon till Uppsala och Institutionen för lingvistik och filologi på Uppsala universitet och kom att fängslas av den grekiska medeltiden.
Orört område
Bysantinska riket var en senantik och medeltida statsbildning med tyngdpunkt i östra Medelhavsområdet. Den egentliga bysantinska epoken sträcker sig från mitten av 600-talet till Konstantinopels fall 1453.
— Bysantinsk litteratur visade sig vara betydligt mer orört som forskningsområde. Kanske det beror på att den bysantinska litteraturen ansetts vara bara en dålig kopia av den klassiska grekiska litteraturen, säger Ingela Nilsson.
Det var nämligen ett konstgrepp bland de intellektuella författare som var verksamma i hovmiljö i medeltidens Grekland att försöka imitera de klassiska författarna i uttryckssätt.
— De bysantinska författarna skrev på beställning och fick betalt för det. På den här tiden läste man texter högt för varandra i litterära kotterier. Böcker var dyra och skrivna för hand på pergament, berättar Ingela Nilsson.
Bysantinsk grekiska är det ingen som talar längre. De texter Ingela Nilsson forskar utifrån i dag är tryckta nyutgåvor av gamla bevarade texter. I hennes fokus är förhållandet mellan historieskrivning och skönlitteratur under 1100-talets Bysans. Texterna som hon skärskådar är alltså skrivna av epokens motsvarigheter till exempelvis Herman Lindqvist. Som i all humanistisk forskning kan dessa texter bli till redskap för att förstå tiden och människorna i det sammanhang de kommit till. Ingela Nilsson skriver en bok om tiden, dess författare och sätt att skriva.
Skrev i gåtor
— Då var gåtor, förtäckta meningar och allegorier en del av den bysantinska tankevärlden. Gåtor var till och med en egen litterär genre, säger Ingela Nilsson apropå Dan Browns bästsäljare, Da Vincikoden.
— Det finns mycket att hitta i de bysantinska texterna, anspelningar på bibelcitat och så vidare. Men jag har inte hittat något så spektakulärt som Dan Browns hjältar gjorde, haha.
I veckan har Ingela Nilsson deltagit i ett symposium vid universitetet på Cypern, där hon tillbringat en del av sin forskarutbildning. Av de kommande fyra åren ska Ingela Nilsson tillbringa minst ett år som gästforskare på ett utländskt universitet, förmodligen Harvard eller Oxford. Sedan får hon se.
Så jobbar vi med nyheter