Underhållande men lite krystat

Här det mörkare än någonsin Gotham City. Filmen flirtar vilt med paranormala fenomen och ockultism. Varför inte en dos gamla nazityskar, Rasputin och, tja, lite av allt.Hellboy själv - illröd med svans och avkapade bockhorn - kommer någonstans från andra sidan efter ett misslyckat experiment av tyskarna i andra världskrigets slutskede. Han tas om hand av en professor i parapsykologi, lär sig välja det goda trots sin uppenbara likhet med hin onde själv i gammal tappning.I stället ingår han i ett nutida team som bekämpar ondskans makter. Dessutom är han ärligt förtjust i katter och äter som sju elefanter.Svårsmält och krystat? Ja. Om det inte vore för den svarta humorn och fyndiga fantasin hade det inte gått. Nu fungerar det tillräckligt bra och tiden går fort i sällskap med denne röde figur. Dessutom finns det en underliggande humanism som tilltalar i all action. Regissören Guillermo del Toro tar också figuren på tillräckligt allvar för att göra den angelägen.Fast man måste förstås gilla själva genren. Och helst vara en bit över den satta åldersgränsen på 11 år. För här är det gott om våld, låt vara oftast mot tentaklade monster. Men en hel del människor lemlästas också på otäcka vis.Stunts, diverse animeringar och händelserna rullar stadigt på. Här händer hela tiden någonting och effektmakarna har inte bara haft julafton utan födelsedag också.Sedan kan man ju tycka att man har sett det förut och visst förstår man att seriemakaren Mike Mignola emellanåt fått dyka djupt i inspirationspåsen för att få ihop historien.