U2 upprepar sin formel

ROCK. U2 fortsätter sin väl beprövade formel för vad som kan tilltala en stadiumpublik. Denna gång genom att gå balansgång mellan sina mjukare, mer melodiska sidor som genom åren producerat hymner som I still haven't found, och de vassare, råare och mer utmanande sidorna av gruppen.

Som lyssnare beundrar man själva hantverket, förmågan att sy ihop ett knippe genomarbetade låtar med spännvidd i arrangemang och karaktär - med The Edges ömsom skimrande, ömsom distade gitarrslingor som själva motorn.
Det garagefunkiga singelspåret Get on your boots är egentligen ett av skivans svagaste, och samtidigt skräddarsytt som aptitretare i media.

Då tilltalas jag mer av en typiskt högtravande världsförbättrarhymn som Magnificent med sina rullande rytmer och utdragna melodifraser. Och samtidigt påminns man om att U2 och producenten Brian Eno just upprepar en formel, i ganska svulstiga penseldrag.

U2 upprepar sin formel

U2 fortsätter sin väl beprövade formel med att gå balansgång mellan sina mjukare och sina råare sidor. Ulf Gustavsson beundrar hantverket.