Tv-hallåan behåller sin plats i rutan
Hallåan är en äkta svensk tv-tradition. Men hur viktigt är det att ha ett ansikte i rutan? Och vad gör hallåorna när vi tittar på programmen? UNT har träffat tre svenska tv-hallåor.
SVT:s hallåa Jovan Radomir.
Foto: Markus Lindgren/SVT
- Det är en balansgång att inte bli för tjatig. Nya tittare ansluter hela tiden och många sitter redan och tittar. Ska man då tipsa om ett program senare under kvällen får man variera sina ord, berättar Jovan Radomir som arbetat på Sveriges Television sedan 1998. Som programpresentatör, eller mer folkliga, hallåa, möter han tittarna flera kvällar i veckan:
- Tydlighet, trygghet och nyfikenhet är en hallåas viktigaste egenskaper. Tittarna måste känna att de är i goda händer.
Hallåorna lär sig allt utantill och skriver manus själva:
- Vi läser alltså inte från en teleprompter, avslöjar Jovan. - När programmen sedan sänds sitter jag på mitt lilla kontor som ligger i anslutning till studion, berättar Jovan.
Under kvällens gång putsar han på manus, fortsätter leta information om programmen, äter, och kollar lite på tv.
Personligt i rutan
TV4:s Josefin Crafoord, tidigare programledare på ZTV och för TV3:s Silikon, sökte sitt jobb enligt konstens alla regler, skickade brev och ringde. Hon hade tur, när en annan hallåa fick annat jobb behövde TV4 en ny programpresentatör.
- Bra hallåor ska vara personliga och jag vill vara Josefin även i rutan. Det funkar inte att bli någon annan framför kameran.
Hallåorna ser i förväg programmen som ska visas under arbetspasset, men inte i sin helhet. De brukar se en bit in i programmet och sen slutet för att veta vad det handlar om:
- Förutom de program som jag privat följer så är det bara Big Brother jag ser i sin helhet. Serien är kul att kommentera, säger Mikaela de Verdier, som är är den vasst ironiska kvinnliga rösten som talar mellan programmen i Kanal 5.
- Vi är ju en underhållande kanal, tonen passar oss, berättar Mikaela som jobbar i London där kanalen har sitt säte.
Kanalens ansiktet utåt
Är inte hallåajobbet ett delmål för att sen bli programledare?
- Jag har aldrig haft den ambitionen, det är mycket tuffare att vara hallåa. Som hallåa är du ensam om att samla information och förbereda ditt arbete, du har ingen redaktion i ryggen, säger Jovan Radomir. Josefin håller med:
- Det är ju en ära att vara kanalens ansikte utåt.
Jovan, Josefin och Mikaela arbetar heltid som hallåor. Bara för att de inte syns i rutan betyder det inte att de inte jobbar.
Hälften av arbetstiden går till att hitta information om programmen, skriva manus, och ta reda på hur namn uttalas:
- Jag kollar alltid uttal jag är osäker på. Oftast med SVT:s språkvårdare och men även med ambassader, berättar Jovan.
Hallåan är viktig för många tittare ute i landet:
- När man får brev där det står att det betyder jättemycket att man säger gonatt efter kvällens sista sändning, fattar man att man fyller en funktion, menar Jovan.
Godnattrepliken är äkta, hallåorna talar till tittarna i realtid:
- Inget är inspelat. Det är direkt från studion, säger Josefin.
En del av Kanal 5:s natt-och morgonprat är dock inspelat, men varje kväll från klockan 18.00 talar Mikaela direkt till tittarna från ett litet bås på 1 gånger 1 meter:
- Jag läser det jag ska och sätter mig sedan vid datorn och fortsätter jobba på nya påor och avor, alltså snacket innan och efter programmen, berättar Mikaela.
Tvångstankar
Får man inte tvångstankar när man kväll efter kväll sitter i direktsändning?
- Ibland får jag pressa mig själv att tänka på annat för att inte tappa masken, berättar Josefin.
- Sändningsproducenten kan precis innan sändning retas och säga "du, det här ordet i manuset, det rimmar ju på.....".
Då får man bita ihop rejält för att man inte ska råka säga det här andra, inte så fina ordet, berättar Jovan och skrattar.
Hör tittare av sig?
Jovan berättar om killen som mejlade och ville ha en porträttbild av Jovan för att visa sin frisör, Josefin får mycket frågor om sina kläder och Mikaela får mejl från tittare som gillar hennes röst.
- Men när jag sa "det är så man skrattar sig harmynt" fick jag höra att man inte ska driva med folk som är annorlunda, berättar Mikaela. Men jag tycker ändå det är ett kul uttryck.
Hallåan i bild
Behöver hallåan synas i bild?
- Vi ska bara informera och guida, säger Mikaela. Men visst, folk hör av sig och frågar varför vi inte syns i bild. Kanal 5 tycker att vi kan guida lika bra med bara rösten.
På TV2 försvinner hallåorna ur bild nästa år och de får likt Kanal 5 en röst som vägleder under kvällen:
- Även om resten av världen är utan synliga hallåor, varför ska vi vara det? frågar sig Jovan och menar att det blir mycket personligare med ett ansikte till rösten i rutan.
- Vi är ju kittet som håller ihop kvällen, alla har inte läst tidningen eller kollat på internet. Dom tittarna vill ju veta vad som ska komma och vad programmen handlar om. Då är det trevligare att se personen som berättar det.
Josefin Crafoord håller med och menar att hallåan är kanalens ansikte utåt och avslutar:
- En kanal utan hallåor är som ett flygplan utan flygvärdinnor.
Så jobbar vi med nyheter