Trött komik på tomgång

Connie och Carla (Connie and Carla). Filmstaden. Regi: Michael Lembeck. Manus: Nia Vardlos. Foto: Richard Greatrex. Musik: Randy Edelman. I rollerna: Nia Vardalos, Toni Colette, David Duchovny, Stephen Spinella, Alec Mapa m fl.I Billy Wilders I hetaste laget blev två musiker, spelade av Toni Curtis och Jack Lemmon, vittne till ett mord och tvingades gå under jorden förklädda till kvinnor i en damorkester.I Blake Edwards Victor, Victoria fick Julie Andrews spela kvinnan som klädde ut sig till damimitatör. En länge återkommande sketch i Saturday Night Live handlade om fest- och barunderhållarna som sjunger oändliga och talanglösa potpurrier av gamla showlåtar.Om man lånar — som det heter — dessa uppslag rakt av och klämmer in dem i en enda film blir det automatiskt en film som Connie och Carla. Det märkliga är att idén, trots så många förlagor, bara räcker en kort stund in i filmen. Sedan går det på tomgång, länge, länge.Släpar sig framMan märker desperationen i försöken att dra ut på historien. Det ena sångnumret efter det andra läggs in som utfyllnad. Debbie Reynolds får göra ett omotiverat gästuppträdande. En romantisk intrigtråd med en ovanligt träaktig David Duchovny släpar sig fram.Utvecklat komikenLjuspunkten, för det finns alltid en sådan, är Toni Colette i rollen som Carla. Hon slog igenom i den australiska Muriels bröllop och har utvecklat både sin komiska och dramatiska talang sedan dess, till exempell i Om en pojke. Tyvärr får hon inte tillräckligt utrymme i den här filmen. Hade manusförfattaren och producenten Nia Vardalos inte vikt huvudrollen åt sig själv hade det kunnat hända saker.