Mer eller mindre olyckliga människor i ett mer eller mindre vackert liv och landskap. Det skriver författaren Åke Smedberg om i sin nya bok.
Uppsalaförfattare. Arbetarförfattare. Deckarförfattare. Novellist. Åke Smedberg är det mesta, hans texter har ofta mycket poetiska passager, inte minst när det gäller att beskriva himlens alla färger och ljuset över landskap och ansikten.
Nu har hans senaste novellsamling just landat i boklådorna. Borges i Sundsvall heter den och titeln kräver en förklaring.
Jorge Luis Borges var en argentinsk poet och novellist. Men inte var väl han någonsin i Sundsvall, eller?
– 1954 var han på perrongen en januarikväll, mumlar Åke Smedbergobestämt i telefonluren.
Men lägger till:
– Borges är en av mina favoritförfattare, även om det är problematiskt med hans konservatism. Jag har läst honom sedan gymnasieåren. Hans roll i boken är att sätta i gång en handling som får rulla på.
Får man plocka in en verklig person i sin påhittade text hur som helst?
– Det är väl en fråga om hur man använder personen. Borges är inte ens huvudperson här.
Novellerna i nya boken gör avstamp i författarens barndom i Sundsvallstrakten. Människor och landskap skildras i tio berättelser av varierande längd.
– Det är inte så att jag har fastnat på bonnlandet, det sker mycket i randområdet mellan stad och landsbygd. Och det handlar om människor, som är som vi är mest, … kanske mest olyckliga.
Åke Smedberg skrev flera noveller under sin bortgångna (2010) hustrus sjukdomstid.
– Allt vändes upp och ner under flera år. Noveller var det format jag kunde arbeta med då, även om jag skrivit några deckare och gav ut en roman senast 2008. Jag har alltid haft en faiblesse för noveller. Det är min grej helt enkelt. Utsnitt ur livet. Man kliver in i ett rum eller ett landskap en stund.
I Borges i Sundsvall möter läsaren både gamla och unga, både män och kvinnor. Kärleken är problematisk, livet sluttar nedåt, mot svärtan.
– Fast det är inte noveller som gör en deppig till mods. Där finns en del burleskeri också. Och även plågan har nåt slags öppning i sig, säger författaren om sitt verk.
Han är nöjd med sin bok.
– Jag kan inte skriva bättre än så här. Inte nu i alla fall. Fast förlaget är inte överlyckligt över att ge ut noveller.
Även om novellen som format har fått en renässans, inte minst genom olika nätförlag och särskilda novellförlag, är försäljningssiffrorna oftast blygsamma. Spänningsromaner och kanske även lättsammare biografier verkar vara förlagens guldkalvar i dag.
Men Uppsalaförfattaren Åke Smedberg formulerar omutligt sitt barndomslandskap och människorna där i ”olönsamma” noveller. Bor gör han i Gottsunda, låt vara osagt om det är ett politiskt ställningstagande eller helt enkelt rett trevligt livsområde för en skapande arbetarförfattare.