– Det började med att jag jag fick höra talas om upptäckten av mer än tusen kranier och andra mänskliga kvarlevor i ett förråd vid Uppsala universitet. Det var en rest av Uppsala universitets anatomiska samlingar, berättar Anna Lihammer.
Hon har doktorerat i historisk arkeologi i Lund. Det är arkeologi som sysslar med tider då det finns skriftliga källor och man kan jämföra skrifter med föremål från samma tid för att se om texterna verkar överensstämma med vad som faktiskt verkar ha hänt. Numera arbetar Anna Lihammer på Riksantikvarieämbetet i Stockholm.
– Jag har alltid fascinerats av det gömda, det som inte uttalas eller som har glömts bort. Det är också fantasieggande med alla människor som aldrig någonsin har fått komma med i någon historiebok.
Anna Lihammer har hämtat stoff ur historieforskning men också äldre brev, filmer och tidningsartiklar. Hon poängterar att det är ingen tillfällighet att handlingen i hennes deckardebut utspelar sig i en studentstad med många traditioner och som på 1930-talet hade stora klasskillnader. Men personerna i boken har inga verkliga förebilder och själva mordintrigen är helt påhittad.
I boken berättas om hur en framstående akademiker hittas mördad i Anatomiska institutionens källare. Kommissarien Carl Hell från statspolisen leder utredningen och till sin hjälp har han polissystern Maria Gustavsson.
Anna Lihammer hade inte skrivit deckare förut, men väl historiska böcker. År 2012 blev hennes bok ”Vikingatidens härskare” utnämnd till ”Årets bok i historia”.
– Jag var väldigt nervös när ”Medan mörkret faller” skulle komma ut. Visserligen har jag läst en massa deckare och tycker om genren, men jag hade inte skrivit någon själv förut. Men det är ju roligt att det föll i god jord, när jag nu provat denna form.
Deckare är en genre som hon menar oftast innehåller goda miljöskildringar och en del samhällskritik.
– Berättelserna är ofta existentiella, handlar om liv och död och de berör många. I min bok låter jag olika personer företräda olika ståndpunkter som man kunde ha under 1930-talet.
Då hade nazisterna just fått makten i Tyskland och i Sverige beslutas om den första tvångslagen om sterilisering. I Uppsala fanns Rasbiologiska institutet som hade till uppgift att utreda det biologiska och sociala arvets betydelse för människors utveckling.
Hennes nästa bok ”Än skyddar natten” kommer i mars och den handlar om samma tid. Men där är berättarnavet en runristning i Sörmland.