Tornedalskvinnor berÀttar om det viktigaste

Ett nybyggt biktbĂ„s utplacerat pĂ„ isen i LuleĂ„ hamn. DĂ€r lĂ„ter konstnĂ€ren Markus Öhrn och poeten David VĂ€yrynen besökarna kliva in och lyssna till nĂ„gra Ă€ldre Tornedalskvinnors tankar och liv. Deras autentiska repliker Ă€r inlĂ€sta av mĂ€n frĂ„n samma by.

Den som kliver in i biktstolen fÄr lyssna till nio kvinnor frÄn byn Vitsaniemi i Tornedalen. Pressbild.

Den som kliver in i biktstolen fÄr lyssna till nio kvinnor frÄn byn Vitsaniemi i Tornedalen. Pressbild.

Foto: Markus Öhrn

Kultur och Nöje2021-02-11 05:57

Om det inte vore för covid-19 skulle allt ha skett live i Korpilombolo kyrka – det kommer sĂ„ smĂ„ningom att ske, troligen i höst. Kompositören och organisten Arno Waschk ska sitta i kyrkan och spela sin musik.

– MĂ€nnen skulle möta kvinnornas upplevelser, de skulle gĂ„ genom mĂ€nnens kroppar. Men alla Ă€r i riskgrupp, vi bestĂ€mde oss för att göra ett annat verk av det, alla ville verkligen göra nĂ„got, sĂ€ger Markus Öhrn som valde att spela in mĂ€nnen nĂ€r de lĂ€ste kvinnornas berĂ€ttelser.

Först skulle biktbĂ„set stĂ„ i Korpilombolo kyrka, men nĂ€r Ă€ven det stred mot coronarestriktionerna bestĂ€mde sig Markus Öhrn för att göra en installation ute pĂ„ isen i LuleĂ„. "Bikt" fĂ„r nu avsluta den hyllade LuleĂ„biennalen, som genomförts trots pandemins alla begrĂ€nsningar, i sig en manifestation av konstens betydelse, framhĂ„ller han.

Intervjuerna till hans eget verk gjordes i somras av poeten David VĂ€yrynen. FörutsĂ€ttningslöst lĂ€t han nio kvinnor, födda mellan 1937 och 1950, frĂ„n en by i Tornedalen, berĂ€tta om sina liv. Att han tidigare, med intonation som en laestadiansk prĂ€st, hade gjort lokal succĂ© med sin lĂ€sning ur den egna diktsamling "Marken",  bidrog till att skapa förtroende.

KĂ€rnfulla repliker

Ur de lÄnga intervjuerna vaskade David VÀyrynen fram kÀrnfulla repliker utan att göra om sprÄket eller dialekten.

– Jag hade ju ocksĂ„ en stereotyp bild av vad Tornedalskvinnan ska berĂ€tta om, men sĂ„ visade det sig förstĂ„s att de Ă€r nio individer. Samtidigt delar de det hĂ€r att "mĂ€nnen tror att de styr, men vi styr. Vi vet att Ă€ven om de tror att de styr sĂ„ Ă€r det vi som har kontakten med det viktiga och riktiga", sĂ€ger Markus Öhrn.

– I dag glömmer man ofta de hĂ€r gamla perspektiven, man ser kvinnorna som offer för patriarkatet per definition. Det har de ocksĂ„ varit, jag menar inte att man ska tillbaka till 1950-talets Tornedalen. Men det finns nĂ„got intressant i att lyssna pĂ„ deras perspektiv, hur det var det för dem, och vad kan vi lĂ€ra frĂ„n deras strategier?

"Bikt" kan ses som en fortsĂ€ttning pĂ„ det "mormorsverk" som han gjorde med italienska hemmafruar för fem Ă„r sedan. Innan hans tornedalska mormor Eva-Britt Niemi dog frĂ„gade Markus Öhrn henne om det var nĂ„got som hon hade velat göra annorlunda. Svaret – mer destruktiva och galna saker, att hon hade velat leva ut de egna begĂ€ren pĂ„ ett annat sĂ€tt – gav Markus Öhrn idĂ©n till en performance som han gjorde pĂ„ teaterfestivalen i italienska Santarcangelo tillsammans med 16 av byns Ă€ldre hemmafruar.

Slog sönder bil

Som gruppen "Azdoras" fick de leva ut och iscensĂ€tta det som Eva-Britt Niemi hade önskat i ett slags black-metalinspirerad performance dĂ€r de bland annat gjorde hĂ„rdrockstecknet och slog sönder en bil med basebolltrĂ€. Verket gjordes pĂ„ flera stĂ€llen under fyra Ă„r och kom att pĂ„verka kvinnornas liv, berĂ€ttar Markus Öhrn.

– Strukturen i deras familjer har förĂ€ndrats, deras barnbarn tycker att de Ă€r coola. Deras mĂ€n Ă€r lite svartsjuka för att de Ă€r med i alla tidningsartiklar och Ă€ven i Santarcangelo har nĂ„got hĂ€nt.

NÀr han för snart tre Är sedan lÀmnade Berlin för Tornedalen flyttade han samtidigt den experimentella och utforskande teaterscenen Institutet frÄn Malmö till den gamla byskolan i Vitsaniemi. Dit tog han ocksÄ "Azdoras" som vÄren 2019 gjorde en sista performance vid TorneÀlven och hade sÀrskilda workshops, inklusive pastabakning, med tornedalska kvinnor.

– De öppnade för det hĂ€r "Bikt"-projektet, sĂ€ger Markus Öhrn och berĂ€ttar lite om den lokala betydelsen av den nya installationen.

"HĂ„rd livsfilosofi"

– Även om mĂ€nnen kĂ€nner till de hĂ€r historierna redan sĂ„ betyder det nĂ„got att fĂ„ stĂ„ och sĂ€ga dem. Det behöver inte vara sĂ„ spektakulĂ€ra saker, det tycker jag David har gjort sĂ„ fint, men det hĂ€r Ă€r kvinnor som vuxit upp i en miljö dĂ€r de har anammat en livsfilosofi som Ă€r ganska hĂ„rd: "jag klagar inte, det hĂ€r mitt liv!".

LuleÄbiennalen avslutas söndag 14 februari. "Bikt" stÀlls ut pÄ isen nedanför Residensgatan i LuleÄ.

Fakta: Markus Öhrn

Född: 1972 i Malmö. Uppvuxen utanför LuleÄ och i NiskanpÀ.

Bor: I FÀrila, HÀlsingland, och NiskanpÀ, Tornedalen.

Bakgrund: Gick ut Konstfack 2008 och flyttade dĂ€refter till Berlin dĂ€r han bodde i tio Ă„r. Jobbade med finska skĂ„despelare i installationen "Conte d'Amour" som tog avstamp i Josef Fritzl-fallet. DĂ€refter i en teaterkontext i Europa och ofta med platsspecifika installationer och förestĂ€llningar gjorda utifrĂ„n lokala förutsĂ€ttningar. Mellan 2012 och 2017 var han en av flera konstnĂ€rer pĂ„ Berlinteatern VolksbĂŒhne.

SysselsÀttning: KonstnÀrlig ledare för den experimentella och undersökande teatern Institutet som i februari 2019 öppnade i den gamla skolan i Vitsaniemi, Tornedalen. I samma by ska ocksÄ Tornedalens konsthall byggas efter mÄnga Ärs arbete av kulturentreprenören Gunhild Stensmyr.

NÀsta projekt: Om Korpelarörelsen som uppstod som motrörelse till den tornedalska laestadianismen.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!