Tomt bakom ödesmättat anslag

Den första delen är ett fullständigt stillastående och teatralt kammarspel, den andra ett gripande men flyktigt känsloutbrott och den tredje en dusch av känslokitsch som helt dränker den andra.
Om det konstnärliga anslaget varit lättare hade vi kallat den en europudding. Regissören är spanjorska, filmen utspelas på Irland och på en oljeplattform, alla bryter på olika språk, plötsligt befinner vi oss i Köpenhamn och producenten, Pedro Almodóvar, är förmodligen den minst irländska människa som fötts.

Och i berättelsens mitt finns Hanna (Sarah Polley) och Josef (Tim Robbins). Hon är en kvinna vars förflutna är ett av Europas öppna sår, han är amerikan och blind. Symbolik? Sådär.
Vi har alltså en film med ett tungt budskap, ett ambitiöst manus och ett ödesmättat anslag - men inte mycket annat. En förkonstlad film, en film som är viktigare än bra.

Tomt bakom ödesmättat anslag

Dramat The secret life of words är en märkligt felbalanserad, baktung film i tre delar, enligt Erik Helmerson.