I den västerländska kulturen har läsning betraktats som en av de mest enskilda av praktiker, något man gör i avskildhet. Den tysta läsningen var dock mer eller mindre okänd under antiken. Då var det högläsning som gällde, antingen du var ensam eller del av en grupp. Litteratur var en social angelägenhet, och som utövare skulle du dela dina upplevelser med andra.
Idag har den sociala läsningen som fenomen fått förnyad aktualitet. Förklaringen stavas internet och sociala medier. Att socialisera kring boken och läsandet har blivit det nya svarta i bokbranschen. Sajter som öppnar för sådan social läsning har miljontals unika besökare i månaden, och intresset för att "connecta" med berättelser bara ökar.
Sammantaget är intrycket att social läsning kan ge ett ökat engagemang för bokläsande i allmänhet och litterär kultur i synnerhet: läsförståelsen fördjupas och intresset för ett visst författarskap intensifieras.
För förläggarna och förlagen kan den sociala läsningen få stora konsekvenser, i en tid då de fysiska bokklubbarna bär sig allt sämre ekonomiskt kan den öppna upp för nya försäljningskanaler, nya aktörer och i slutänden en ökad försäljning. Social läsning bidrar också till att texten, verket, lever ett längre liv. Den är ett effektivt sätt att koppla samman författarna med sin publik, ett mervärde viktigare än något för den självpublicerande skribenten.
Här är några av de främsta sajterna för social läsning:
Readmill.com
Presenterar sig som: A curious community of readers, highlighting and sharing the books they love.
Readmill är ett Berlinbaserat företag som grundades 2011 av svenskarna Henrik Berggren och David Kjelkerud. Det är en plattform där du på ett smidigt sätt kan läsa en ebok och samtidigt dela med dig av läsningen. Idén är förbluffande enkel. Läsaren skapar ett konto på Readmills hemsida, och efter att ha registrerat användaruppgifter är det bara att sätta i gång. Man kan ansluta de eböcker man redan äger, eller lånar, eller så kan man ta del av de böcker som redan finns inlagda.
På en surfplatta som Ipad laddas Readmillplattformen ned i form av en app. Inom kort kommer företaget också finnas tillgängliga på smartphone. Som användare kan man knyta kontot till sociala medier som Facebook och Twitter. Inte bara vad man för tillfället läser utan också överstrykningar - favoritcitat eller anmärkningsvärda meningar - blir på så sätt tillgängliga för bekantskapskretsen.
Omvärlden kan också få ta del av hur länge man läst en bok och hur långt man har kommit. Affärsmodellen är att läsarkommentarer i sig är värdefull metadata. Uppgifterna om vad, hur länge, när och vad användaren tycker om det lästa kan användas till produktutveckling och nya affärsstrategier.
Findings.com
Presenterar sig som: The easiest way to quote and share on the web.
Att läsarkommentarer, marginalia, är metadata, och värdefull sådan, är också affärsidén bakom John Borthwicks företag Findings.
Hemsidan går närmast att likna vid en ständig uppdaterad digital anslagstavla där användarna postar, delar med sig av, minnesvärda citat - highlights - från böcker tidskrifter, magasin och tidningar
de läst.
Goodreads.com
Presenterar sig som: Meet your next favorite book.
Det är allmänt känt att the word of mouth ("mun till mun"-metoden) är ett av de mest gångbara sätten att sälja en bok på. Personliga rekommendationer står också i centrum på sajten Goodreads som grundades 2009 av Otis Chandler. Inledningsvis var den inte tänkt som en försäljningsplattform, men sedan något år distribuerar man även böcker. På Goodreads taggar (märker med ett ämnesord) du de eböcker du läser eller har läst. På så sätt skapas en bokhylla som andra kan se - en företeelse som kanske mer än något annat visar hur viktig boken är som identitetsmarkör. En viktig strategi är att låta användarna betygsätta sina läsupplevelser och även skriva recensioner. Genom att sedan jämföra sin profil med de andra läsarnas, får man specifika tips och rekommendationer. Goodreads blir så ett verktyg för bokupptäckter. Som sådan konkurrerar den på den traditionella bokhandelns premisser där böcker ofta säljs genom en personlig rekommendation av en kunnig bokhandlare.
Fler projekt
The Future of the Book
Presenterar sig som: We’re a small think-and-do tank investigating the evolution of intellectual discourse as it shifts from printed pages to networked screens.
Vid tankesmedjan The Future of the Book i New York har man sedan 2005 utforskat sociala nätverk i relation till läsning.
Ett projekt gick ut på att göra McKenzie Warks avhandling om dataspel, Gamer Theory (2006), tillgänglig i en webbläsare. Läsarna fick kommentera direkt i textens marginaler, snarare än i ett kommentarsfält vid textens slut.
McKenzie Wark tog också aktivt del i diskussionen genom att förklara oklarheter och fördjupa resonemang.
Ett annat projekt var den digitala bokcirkel, eller läslogg, man skapade till Doris Lessings kultbok The golden notebook från 1962. Syftet var att undersöka hur närläsningar kunde praktiseras på nätet. Men snarare än att låta Doris Lessing gå in och diskutera sin text bjöd man in sju stycken professionella kritiker, som fick till uppgift att kommentera verket.
Projekten visar att gränsen mellan det att läsa och det att skriva i den digitala tidsåldern är porös.
Det visar vidare att eboken inte nödvändigtvis är en avslutad produkt. Warks avhandling växte för varje dag som gick, och läsarna blev i förlängningen medskrivare till en ny, syntetiserad utgåva.