Tillbakalutad stämning på reggaefestival
Vädergudarna log mot Uppsala när Jamaica kom till stan. På ett soligt Fyrishov samsades barnfamiljer med reggaefundamentalister när portarna öppnades för reggaefestivalen. Tillbakalutad och avslappnad var ledorden för kvällen.
— Reggaefestivalen är bra grejer. Jag älskar reggaen för budskapet och rytmen. Jag är bara besviken över att Iqula ställde in, sade Daniel Jansson.
Efter African Simbas framträdande på Tältscenen började publiken strömma till och snart vimlade det av folk med dreadlocks, stora mössor och yviga skägg som till och med Usama Bin Ladin skulle bli avundsjuk på.
Stämningen började ta sig men Elisa Erikson och Mia Freij från Gottsunda var deppade över idolen Iqulas avhopp.
— Jag funderar på att gå hem. Jag hade sett fram emot Iqula hur länge som helst, sade Mia Freij.
Både Elisa och Mia är helt sålda på reggae. Det blir lätt så när man bor i Gottsunda där reggaen regerar, resonerar de.
— Reggae är perfekt för festivaler. Det är sån avslappnad och skön musik som gör att ingen vill bråka. Man kan sitta och ta det lugnt på gräset och slipper trängas framför scenen, sade Elisa Erikson.
— Det kan inte bli bättre än så här, tyckte Mats Ljungkvist som myste i en solstol.
Han hade inte kommit för att se något speciellt band utan var på festivalen för helhetens skull.
Cool stämning
Första band på stora scenen var Chilly och Leafy från Västerås. De fick förstärkning av både Daddy Boastin och hiphopparna från hemstaden, Loop Troop, vars frontman Promoe stoltserade med festivalens längsta skägg, ingen dålig bedrift. Under spelningen började det gunga ordentligt bland publiken framför scenen men de flesta besökarna satt ned och bidrog till en mycket avslappnad och cool stämning. Spontana danser bröt dock ut gång på gång på och runt de många filtarna.
En annan festivalbesökare var Anders Mellberg som var där med kompisen och hockeyspelaren Pa Jalow, som tidigare spelade i Almtuna.
— Det är trevligt med en folkfest här i Uppsala. Jag är främst här för alla jamaicanska band men jag ser redan fram emot efterfesterna på Påvels och Crossroads, berättade Anders Mellberg och tog en klunk av sin romdrink.
— Jag är här för att se Luciano, sade Pa Jalow.
Ingen festival är komplett utan försäljare och Uppsala reggaefestival är inget undantag. I ett tält stod Jules Sané från Senegal och sålde T-shirts, pannband, mössor och smycken. Han reser runt på reggaefestivaler i hela Europa och tycker att Uppsalas festival står sig bra i konkurrensen.
— Den har inte den största publiken, men helt klart den bästa organisationen.
I Scentältet såldes drinkar och jamaicansk öl till tonerna av Uppsalabandet Natural Way som fortsatte att värma publiken efter Chilly och Leafy.
— Reggaefestivalen är årets händelse, tyckte Elin Tiderström som naturligtvis kommit för musiken, men inte enbart därför.
— Jag är för killarna också. Rastakillar är sköna snubbar men än så länge har jag inte spanat in någon särskild.
Så jobbar vi med nyheter