Alla har vi väl någon gång varit med om tidens växelvisa gång. Hur den kan sega sig fram under timslånga föredrag, eller tvärtom ta hoppsasteg när vi är med den vi älskar. Nu har Regionmuseet Kristianstad och Högskolan i Skövde tillsammans producerat en utställning på temat, som snart gästar Uppsala och Upplandsmuseet, och där besökare genom både gammal teknik och ny teknologi ges möjlighet att reflektera över tiden och dess egenskaper.
Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik vid Uppsala universitet och som nyligen utkommit med boken "Mörkret vid tidens ände", är en av dem som kommer att medverka vid invigningen. Han har genom sin forskargärning både behandlat frågor gällande tid och själv reflekterat kring tiden och dess konstruktion.
– Vårt universum skapades inte samtidigt som tiden, utan den är något som sträcker sig tillbaka i troligtvis all oändlighet. Sedan sträcker sig tiden även framåt i tiden, mot ett universum som blir allt glesare, mörkare och tråkigare.
Hur kan man som människa förhålla sig till denna utmätta tid?
– Visst finns det en vardag i allt, och man kan knappast gå och tänka på de här sakerna hela tiden. Även i min egen forskning, där jag ständigt sysslar med dessa frågor, finns det en konkret vardag med problem som ska lösas och så vidare. Men i princip har jag själv aldrig särskilt långt till att överbrygga klyftan mellan de olika tidsaspekterna. Jag tycker till exempel själv mycket om att gå ut med ett teleskop och titta på stjärnorna.
Uppför sig tiden annorlunda i naturen än vad den gör i vardagen?
– I vardagslivet blir tiden lätt till en slags vara, något som man kan värdera, köpa och sälja. Men när man ligger och tittar upp på stjärnhimlen och söker förstå det som skapat den– då blir tiden till något helt annat, än det vi i dag alltid tycks ha så ont om. Trots att vi i praktiken har otroliga mängder med tid.
Hur kan vi ta till vara på tiden på bästa sätt?
– Visst finns det en vardag, där vi måste hantera saker som att vara i tid till jobbet. Men när man har chansen, tror jag att man ska söka låta bli att mäta tiden, som att ta tid på sin egen löpning eller mäta sin puls. Då låter man den stressade vardagen flyta in i fritiden, och missar den kontemplativa tid man skulle behöva. Att för om bara en kort stund låta tiden ha sin gång – det tror jag är det bästa sättet att ta till vara på den.
Fotnot: "Det ligger i tiden" invigs 30 augusti kl 14 av Ulf Danielsson. Utställningen pågår till 25 oktober.