Hjalmar Söderberg
Undrar om inte Hjalmar Söderberg hade blivit väldigt nöjd av den här uppsättningen. Pjäsen "Getruds" glödande och bittra kärleksfilosofi har fått tydliga konturer av brittiska regissören John Caird och en välspelande ensemble. Sekelskifte och nutid möts i en glimrande välspelad föreställning. Gertruds kompromisslöshet om vad hon vill ha ut av sina kärleksförhållanden ter sig lika radikal nu som den förmodligen var när pjäsen skrevs 1906. Se den!
Wes Anderson
Hotellvärden Gustave H:s fantastiska och lite prilliga äventyr i ett dunkelt Europa i mellankrigstid har fått en bildmässigt sagolik inramning i filmen "The Grand Budapest Hotel". Men då har manusförfattaren Wes Anderson säkerställt det hela genom att även vara regissör för filmen. Han gör likafullt oväntade och okonventionella konstnärliga val. Frågan är väl vad den författare, Stefan Zweig, som inspirerat till skrönan skulle tycka om han hade levt (han dog 1942).
Gabriel Garcia Marquez
Riktigt bra författare skapar bilder i huvudet på läsaren. Och just en sådan var Marquez, en av den magiska realismens riktigt stora skribenter. Romanen om byn Macondos säregna innevånare, "Hundra år av ensamhet" tål att läsas om många gånger. I veckan gick Marquez bort. Men hans " bildskapande" berättelser kan leva vidare bland bokpärmar och på läsplattor. En annan lite senare favorit av samma författare är "Kärlek i kolerans tid".