Inne på Gamla Uppsala museum repeterar HildeMarie Farstad, SiljaHelene Farstad och Cariola Rosdotter Eriksson för fullt. Det är bara ett par dagar kvar till premiären av föreställningen Jag är Skandinavia och än återstår en del detaljer.
– Replikerna sitter, nu ska vi knyta ihop det musikaliska, säger HildeMarie Farstad.
Det är hon som skrivit föreställningen och hon har arbetat med det här projektet i flera år, samtidigt som hon varit föräldraledig i två omgångar.
Ursprungligen kommer HildeMarie Farstad från Norge. Under uppväxten bodde hon i Umeå och efter att ha studerat på Teaterhögskolan i Luleå arbetade hon mestadels i Norge, innan hon och livskamraten Buster Broady för tre år sedan flyttade till den gamla sågen och kvarnen i Väskinge utanför Alunda.
– Det här området av vårt land är så laddat med historia och genom föreställningen väver jag samman det samiska med det uppländska, säger HildeMarie Farstad.
Jag är Skandinavia tar sitt avstamp i slutet av 1300-talet, då Margareta från Åsele lappmark hade uppenbarelser som kunde liknas vid de syner heliga Birgitta berättade om.
– Margareta kallades också helgonet från Lappmarken och hon skidade ner till Uppsala för att träffa ärkebiskopen och berätta om det hon hade sett.
Han trodde henne inte riktigt, men lät henne ändå fortsätta söderut och efter att ha blivit trodd av en munk i Strängnäs fick hon också möjlighet att träffa unionsdrottningen Margareta, som då hade sitt säte i Lund.
Föreställningen går vidare genom århundradena och publiken får möta den långa lappflickan som visades upp i hela Europa för att hon, till skillnad från samer i övrigt, var mycket lång. Hela 218 centimeter.
– Vi berättar också om Maria Magdalena Mathsdotter från Vilhelmina, som på 1800-talet genomförde en skidresa liknande den Margareta gjorde. Hon ville då starta skolor för samiska barn, säger HildeMarie Farstad.
Till hjälp har hon sin syster SiljaHelene Farstad, som till vardags bor i Umeå, och Cariola Rosdotter Eriksson.
Cariola bor i Marielund, utanför Uppsala, och vid sidan av sitt arbete som musiklärare på Thunmanskolan i Knivsta arbetar hon också som frilansande sångerska och musiker. Hon har även spelat mycket teater genom åren och hon har en teaterledarutbildning i bagaget.
– Jag är same och kommer ursprungligen från Kvikkjokk. Vår föreställning handlar mycket om kristnandet av samerna och för mig är det speciellt. Jag är nämligen barnbarn i tolfte generationen till den första samen som prästvigdes i svenska kyrkan, säger Cariola Rosdotter Eriksson och fortsätter:
– Jag jojkar och spelar trumma och jag har till och med fått göra det i domkyrkan när påven var här. Den symbolen var mycket stark, eftersom kyrkan längre tillbaka brände våra trummor och de nu ses som ett fredsbudskap till världen.
"Jag är Skandinavia" är en föreställning som vänder sig främst till vuxna. Samma dagar ges också barnföreställningen Skade den glade, då med enbart HildeMarie Farstad på scenen, och den utgår från den fornnordiska jakt- och skidgudinnan Skade.
– Det här är vår första produktion och just historiska teman kommer att genomsyra hela vår verksamhet. Jag vill att andra ska få samma känsla för historien som jag själv har, säger HildeMarie Farstad.
Fotnot: Jag är Skandinavia ges på Gamla Uppsala Museum 3–5 januari kl 16. Skade den glade ges samma dagar kl 12.