Ett rör med hål i. Ur det strömmar musik. Det beror på att Per Gross blåser i ena änden och fladdrar med fingrarna över små hål här och där längs med flöjten. På torsdag är han blockflöjtsolist vid en konsert med Uppsala Kammarorkester i Konserthuset.
Per Gross har hört Kammarorkestern en gång förut och blev förtjust.
– Det lät suveränt. Och samspelet med dirigenten Paul Mägi var otroligt bra. Så är det inte alltid …
Nu ser han fram mot torsdagens framträdande. Tre flöjter – sopranino, alt och tenorflöjt – ska han använda i konserten, där verket Pipor och klockor är skrivet 2002 av Daniel Börtz.
– Traditionellt använder man de små flöjterna för snabba stycken och partier, men här är det de stora, som står för de virvlande partierna och den lilla flöjten, sopraninon, som har de längsta, böljande melodislingorna.
Börtz har skrivit ett dynamiskt stycke som kräver en förstärkning av Kammarorkestern med en extra slagverkare och en trombonist. Det betyder att den lilla, den medelstora och den stora träflöjten har en kraftfull tonal omgivning att ljuda i.
– Blockflöjten har ett väldigt mänskligt ljud, en naturnära klang. Det är ju en ganska enkel konstruktion utan klaffar och rörblad. Det gör att man med fördel kan använda uttrycksmedel som glissandi (tonglidningar) och kvartstoner.
Per Gross började spela blockflöjt i kommunala musikskolan i Stockholm. Det gjorde hans tvillingbror också. Men det var bara Per som stannade kvar bland flöjterna som yrkesmusiker.
Till en del tackar han sin lärare, Sylvia Lind, för det.
– Hon var så självklar i sin undervisning. Hon hade mycket energi, men ingen hets, utan förmedlade kraft som smittade av sig. Och så var hon utbildad musiker och spelade själv som sådan.
Per Gross utbildning är milt sagt gedigen. 1998–2004 gick han på konservatoriet i Odense i Danmark. En solistisk masterutbildning fokuserad på blockflöjt. Därefter återvände han till Sverige och gick fyra år på Musikhögskolan i Stockholm. Först en tvåårig kammarmusikutbildning, sedan en tvåårig utbildning för solistdiplom och samtidigt pedagogik på halvfart.
– Det är många som gör så, bygger på sina utbildningar, säger han.
Till en del handlade åren i Stockholm också om att komma in i den svenska musiksfären.
– För blockflöjtister är marknaden liten, praktiskt taget mättad. Konkurrensen är alltså stor.
Per Gross skulle kunna undervisa, men har valt att numera enbart spela, göra konserter.
– Det går runt bra, men jag hoppas på ännu lite mer snurr framöver. Det verkar också bli så, särskilt som jag fått i gång ett nytt och lovande samarbete hos Musik och utveckling och agenten Per Sjöberg.
Vid torsdagens konsert är Per Gross också solist i en flöjtklassiker, Vivaldis konsert i C-dur för piccolaflöjt.
– Men vi spelar den i G-dur. Man har funnit gamla flöjter i Venedig, som indikerar att stycket kan ha spelats så ursprungligen. Det harmonierar bättre med stråkarna i G än i C, vi klingar helt enkelt varmare ihop säger Per Gross.