”This is how Swedish people leave their things after three days of drinking” säger en av de chockade volontärarbetarna i klippet ”hurricane Uppsala 2007” på Youtube. Tillsammans med en kompis vandrar mannen omkring på reggaefestivalens tältområde som verkligen ser ut som att en orkan dragit fram. Trashade tält, sneda campingstolar, ölburkar, avklippta dreadlocks och matrester. Katastrofområdeskänslan förstärks av några utryckningsfordon som drar förbi på Kungsängsleden med tjutande sirener.
Mest chockerande för volontärarbetaren, som utifrån accenten att döma verkar komma från något östeuropeiskt land, är dock de hela och fullt fungerande tälten och stolarna som lämnats utan synbar anledning. Han önskar att han hade en lastbil som de kunde lasta på allt kvarlämnat på och att han ska hitta en oöppnad öl. Ingen av önskningarna slår in.
Alla som varit på någon festival i Sverige vet att Reggaefestivalcamparna varken är mer eller mindre slarviga än andra festivalbesökare. Däremot verkar seden att lämna tälten vara ett skandinaviskt fenomen. Åker man på musikfestival till Portugal, Tyskland eller Ungern så plockar alla ihop både tält och skräp efter sig.
Kanske ligger problemet främst i slit och släng-kulturen som gör att man kan köpa ett lågkvalitetstält för 99 kronor. Om det mot förmodan är helt efter festhelgen är det svårt att hitta några övertygande argument för att plocka ned tältet, släpa hem det, tvätta det och förvara det till nästa år, i stället för att då bara köpa ett nytt och fräscht för mindre än en hundring. Billiga tält lär dock även finnas i Tyskland och att de är billiga hindrar ju inte att man plockar ihop och slänger dem efter festivalen.
Det handlar alltså främst om attityd. ”Det är töntigt att plocka ihop tältet” sade en besökare på reggaefestivalcampingen till UNT:s kulturreporter Karin Andersson i torsdags. Och i ett samhälle där det ständigt tjatas om miljö, klimat och återvinning är kanske tältvaskning det ultimata upproret.
För ett tag sedan var trenden bland bratsen i Stockholm att beställa två flaskor champagne och be kyparen hälla ut den ena, så kallad vaskning. Det nya är att beställa två flaskor champagne och låta den ena stå kvar orörd på bordet när man lämnar stället, så kallad traskning.
Festivalpubliken vill nog helst inte göra lika som bratsen eftersom de står för radikalt annorlunda ideal (eller åtminstone tror att de gör det). Bland dem lär därför utvecklingen gå i motsatt riktning. Nästa år kommer reggaefestivalbesökarna troligen att sätta upp två tält och riva det ena innan festivalen ens börjat. Vi får också se riktigt tunga reggaefans sätta upp fem maffiga militärtält med kamin och trasha fyra. Samma musikfantaster kommer också att köpa två Red Stripe när de är ölsugna, kasta den ena i Fyrisån och fimpa varannan cigarett innan den ens är tänd.