Den franska frasen à la carte dyker upp på var och varannan svensk restaurangmeny, dock inte alltid med denna stavning. Uttrycket triggar uppenbarligen igång en språklig experimentlusta vilket uppmärksammats av uppsalabon och musikläraren Samuel Åhman. I april förra året startade han Facebook-gruppen A lá cártè där han uppmanar medlemmarna att skicka in alla de arter som uppkommit kring uttrycket som på svenska betyder ”enligt matsedeln”.
– Allt som involverar apostrofer och accenter orsakar osäkerhet hos svenskar. Detta uttryck är lätt att lägga märke till eftersom det förekommer så ofta i skrift på skyltar och menyer. Vad som fascinerar mig är att man lägger ner en massa pengar på en skylt eller en meny, men inte lägger en minut på att se över stavningen utan chansar lite.
Till en början var det mest han själv som la upp sina iakttagelser men så småningom började det att droppa in bilder också från andra. Nu är gruppen uppe i 30 olika stavningar som har hämtats hos kvarterskrogar såväl som finaste gourmetrestaurangen. Till och med en av stans riktiga topprestauranger har satt accenten åt fel håll i sin meny på nätet.
– Vilken uppfinningsrikedom det finns! Roligt är att folk också blandar in tecken som inte är accenter och apostrofer utan exempelvis cirkumflex. Man eftersträvar den där franska elegansen men bemödar sig inte att ta reda på hur det egentligen är. En liten fnurr här eller där fungerar som dekoration, det tycker jag är otroligt charmigt. Och det gör att man hoppas att de inte har samma inställning till matlagning: att det inte är så noga, bara det ser bra ut, säger Samuel Åhman och skrattar.
Det är inte bara när det gäller à la carte som apostrofer och accenter ställer till det. Någon får ideér, en annan äter Kalle’s kaviar eller går på kafe’. Ulla Stroh-Wollin är grammatiker och språkhistoriker vid Uppsala universitet och menar att felstavarna kanske inte vet vad dessa tecken har för funktion men har sett att de brukar finnas där, och chansar lite i användningen av dem.
– Ungefär som folk som inte har å, ä och ö i sitt språk och inte vet vad den där ringen över a:et har för funktion, bara att det är en sorts a med en krumelur över. Och så får någon heta Asa istället för Åsa. Vi tycker att det är två helt olika bokstäver men det är det inte för den som inte har någon relation till denna språkliga företeelse.
Borde vi införa en försvenskad variant av à la carte?
– Nej, det vet jag inte. I slutändan är det språkbrukarna som har makten över språket och det bär nog emot för en fin restaurang att ”göra fel” eller hitta på en försvenskning som alla kart eller något sådant. Uttryck kan ju också ha en status. Varför säger man inte korgboll i stället för basket? Jo, för att korgboll luktar gamla svettiga gymnastikskor och har någon sorts air av 30-tal över sig. À la carte är möjligen något som låter lite snofsigt och ger ett visst intryck, säger Ulla Stroh-Wollin.
För Samuel Åhman handlar uppmärksammandet av de olika stavningar absolut inte om att hitta fel eller peka finger. Snarare vill han lyfta upp den språkrikedom som uppkommer när folk tar stavningen i egna händer, och som alltså resulterat i 30 unika arter av ett kort och till synes enkelt uttryck. Och han tror att det finns fler varianter som väntar på att upptäckas.
– Jag trodde att det var slut redan vid sju åtta stycken men jag har inte upphört att förvånas och tror att det finns fler därute. Det finns säkert många skarpögda UNT-läsare som kan hjälpa till att berika detta ytterligare.