Svåremotståndlig musikalisk kameleont

POP. Nye radioälsklingen Mika är en artist att älska eller avsky. Något mittemellanläge är svårt att se när hans käcka låtar rullar i gång med handklapp, glada trumpeter och falsettsång så att räcker och blir över till ett helt Bee Gees-hyllningsband.

Foto:

Kultur och Nöje2007-03-09 00:01
Singeln Grace Kelly är albumets stora nummer, en Bohemian raphsody-inspirerad låt om att söka bekräfelse som är så påfrestande att man bara måste skratta och sjunga med.
Övriga låtar består av spridda skurar popreferenser, Lollipop är som en svarslåt till Kelis Milkshake, andra stunder gör han slick soulpop som nämnda Bee Gees, Billy Brown nästan är Eleanor Rigby och i My interpretation kan han faktiskt för en stund förväxlas med Ronan Keating. Ja, innan hans lätt manierade röst kommer i gång ordentligt, förstås.
Då är han Mika igen: en irriterande men svåremotståndlig musikalisk kameleont.
Mika
Life in cartoon motion
(Universal)
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!