Svag filmatisering kultförklarad tv-serie

Om man glömmer bort tv-serien, och varför inte hela boken, så är filmatiseringen av En förlorad värld en lika vacker som eskapistisk utflykt. Kvar finns dock känslan av en Det bästa-version av berömda böcker tycker Björn G Stenberg.
Den unge medelklassynglingen Charles kommer till college. första kvällen lutar sig plötsligt en yngling in över hans fönsterbräda och spyr kraftigt. Det blir början till en stark vänskap mellan Charles och Sebastian från den rika katolska familjen Flyte.
Charles får följa med Sebastian hem till det storslagna Brideshead där han träffar kamratens syster Julia och mamma, Lady Marchmain. Efter ett tag står det klart att Charles verkligen vill ha allt det som Sebastian i stället vill fly i från. Särskilt hämmar hans mammas stränga religiositet hans liv, speciellt som det allt tydliga framgår att han är bög. Charles ser mest ytan och flärden.

Två viktiga saker skiljer sig direkt från boken. Där den fokuserade mycket på relationen mellan Charles och Sebastian har den i filmen tonats ned till förmån för ett slags triangeldrama mellan männen och Julia. Det är förvånande när så mycket annat snarare tar ut svängarna åt det hållet.
I romanen är religionen mycket viktig, inte minst Charles tvekande förhållande till den form av katolicism som familjen Flyte utövar. I en viktig scen säger nu Charles att han är ateist, inte det mer adekvata agnostiker. Det ger hela den delen en annan viktning, även om trosutövandet fortfarande är viktigt för historien. Titeln En förlorad värld syftar ju på både den överklassvärld som får sin dödsstöt i de båda världskrigen och det sekulariserade samhälle som tar över allt mer. Charles blir mer av en social klättrare än en sökare.
Kvar är utan tvekan miljöerna. Den storslagna byggnaden Castle Howard bildar en mäktig fond åt hela historien. Den användes också i tv-serien Brideshead revisited, i Barry Lyndon och - Gustaf 2. (Man kan besöka stället om man så önskar, en liten fläkt av det överdådiga livet där går alltid att få.)
Kostymer och miljöer är lika luxuösa som de ska vara. Tv-serien skapade ju ett helt nytt klädmode när den sändes. Det lär inte hända den här gången dock.

Frågan är hur man ska förhålla sig till hela filmatiseringen. Tv-serien är fortfarande i högsta grad kult och finns tillgänglig för hardcorefansen. Den är ju också många timmar längre vilket förstås ger en helt annan fördjupning - och bredd. Rollbesättningen var magnifik med Jeremy Irons och Anthony Andrews i huvudrollerna.

Eftersom filmen i vissa delar förhåller sig ganska fritt till både romanen och tv-versionen kan man inte bara se filmen för att fuska med att man läst boken och sett serien.
Det fungerar hyggligt om man glömmer bort alla förlagor och bara ser en ganska fascinerande historia om en ynglings utveckling och livsval, som råkar utspelas i de fina salongerna. När såg man en svan av glas fylld med rysk kaviar senast?! Charles och Sebastian är också förvisso två sköna ynglingar men de ställs ganska ordentligt i skuggan av Emma Thompson som modern och Hayley Atwell som Julia. Det är snarare de som stannar kvar i minnet efteråt.
Puritanerna och hardcorefansen lär inte lägga mycket tid på den här filmatiseringen. Vi som inte är någondera kan se filmen för vad den är även om det är med en suck av ledsnad för att den inte blev bättre än så här.

Svag filmatisering kultförklarad tv-serie

Puritanerna och hardcorefansen lär inte lägga mycket tid på den här filmatiseringen, kan Björn G Stenberg konstatera, om filmen En förlorad värld.