Aldrig någonsin har väl barn, ungdomar och vuxna köat mitt i natten för att köpa – ett pjäsmanus! ”Vi blev lite chockade” berättade expediten hos English bookshop när jag tittade in för att se om det fanns några exemplar kvar av ”Harry Potter and the Cursed child” (det gjorde det förstås inte men jag passade på att gissa hur många Bertie Bots magiska bönor det låg i en glasburk). Suget är omåttligt stort efter att åter inträda i trollkarlarnas och häxornas värld. Vi är många som velat veta vad som hände sen.
Detsamma gäller många andra älskade böcker, filmer och tv-serier. Se bara på kvällspressens klickmagneter ”Vad hände med barnskådespelarna?” eller ”Så gick det för Ensam mamma söker-mammorna”. Detta är förstås något som marknaden slår mynt av . Hajpen kring David Lagercrantz (som är på gång med ytterligare en bok) och Millennium-serien är ett tydligt exempel på hur det går att mjölka ur ett älskat koncept.
Men fortsättningar och uppföljare kommer alltid med en risk, för sällan blir de lika älskade som ursprungsversionen. En av mina stora favoriter från barndomen är miniserien som bygger på böckerna om Anne på Grönkulla, med Megan Follows som Anne Shirley och Jonathan Crumble som snygge Gilbert Blythe. Märk min förvåning och lycka när jag en dag snubblade över ytterligare en del inspelad 15 år senare. Med samma skådespelare! I denna hade man dock gått ifrån böckerna, manuset var uselt och kärleksparet hade inte ens gift sig med varandra (dessutom bar Anne en hiskeligt ful hatt). Jag önskade att jag inte hade sett den men det var för sent. Drömbilden var grusad.
Därför är det glädjande när man väljer att avsluta produktioner i tid, som HBO som nyligen meddelade att ”Game of thrones” tar slut efter åttonde säsongen, även om de ”gärna skulle vilja göra tio säsonger till” .
Och kanske känner också J.K. Rowling att risken finns för urvattning. Hon meddelade nyligen att det inte blir några fler Harry Potter-äventyr. Vi får helt enkelt nöja oss med de åtta böcker och filmer som finns. Och ja visst ja. De tre (!) kommande filmerna som bygger på den tunna Hogwartsskolboken ”Fantastiska vidunder och var man hittar dem”. Jag kommer förstås att se allihop – suget är alltid större än självbevarelsedriften.
Nu laddar jag upp med Gilmore Girls vars sju säsonger nyligen lades ut på Netflix. I november kommer nämligen en ny säsong, nio år senare. För alla oss som bara måste får veta vad som hände sen.