Storhetstiden över

Brett Andersons Wilderness känns mer inspirerad. Vemodet ligger nära sentimentalitet, instrumenten heter cello och piano, tycker Johanna Åberg.

Foto: Kin Cheung

Kultur och Nöje2008-10-15 00:01
Någon gång i slutet av Suedes livstid började Brett Anderson leta efter den perfekta poplåten, vilket ironiskt nog förde honom allt närmare mittfåran. Melodierna blev tama, texterna upprepande.

Nya Wilderness känns mer inspirerad. Vemodet ligger nära sentimentalitet, instrumenten heter cello och piano. Det faktum att starkaste låten Funeral mantra påminner om Placebos Every you every me, säger i och för sig en del om hur långt det är till Andersons storhetstid som låtskrivare. Men Wilderness är trots det det bästa han släppt på länge.
Brett Anderson
Wilderness
(Drowned in sound/Playground)
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!