Stora tankar i gamla Ånghammaren
Sommarens utställning i Ånghammaren Österbybruk presenterar tjugo konstnärer och närmare 80 nummer under rubriken "Tänk stort!". Det är minsann en utmaning att fylla Ånghammarens väggar med konst.
Kulturnämndens ordförande Ingegerd Bergwall provlåg ett av verken, en installation av Johanna Lundin och Sanne Sihm.
Foto: Christer Bergström
En av de konstnärer som finns med i samlingsutställningen som öppnades på lördagen är Veronica Ralston. De sista fyra åren som hennes morbror, filmskaparen Ingmar Bergman, var i livet gav han henne en fristad på gotländska Fårö. Förutsättningen var att hon skulle komma ensam, utan man och barn, utan vänner och bekanta. Hon skulle komma helt själv.
Vistelserna på Fårö i samband med föräldrarnas och morbroderns bortgångar, har resulterat i en serie målningar där Fårölandskapet och dödsscener varvats i ett tvådimensionellt sökande, ibland bortom både horisont, tid och rum.
- Jag ger en personlig bild och målar om mitt liv, jobbar med rörelse och människor, säger hon kort och koncist när hon formulerar en programförklaring för hennes konstnärliga sökande.
I en målning i stort format spolar hon filmen tillbaka och skildrar ett fruset ögonblick; "Kafferepet omkring 1930" heter motivet. Det bygger på ett fotografi som hon fick del av efter Ingmar Bergmans död.
Bilden är outgrundligt mörk och fångar upp tveksamheter från det förflutna. Den föreställer ett antal personer i Bergmanfamiljen. Alla sitter nära varandra, men ändå så helt avskilda från varandra. Alla är uppslukade av sin egen ångest och ser sökande ut.
Ett vibrerande orosmoln vilar över målningen. Där sitter mormor Karin, hon var kär i en annan man som hon aldrig fick. Morfar Erik, Ingmars pappa, funderar bekymmersamt. Den lilla flickan Margareta, konstnärens mamma och Ingmars syster, sitter ihopdragen och ser skrämd ut som en liten mus. Mitt i allt detta syns en ängel som visar vägen till lycka...
Veronica Ralston gör ett tvärt kast framåt i tiden och berättar om ett annat fotografi som visserligen inte ännu blivit motiv på duk men som återspeglar sig till "Kafferepet omkring 1930." Det är taget 70 år senare. Bergmanfamiljen är på kafferep igen.
- Och samma jäkla och märkliga känsla! Familjemönstret går igen. Vad i hela världen beror det på? Sitter det i generna? Jag har mer och mer börjar intressera mig för detta.
En ambition som Konstkraft har med sommarutställningen i Ånghammaren är att skapa möten mellan konstnärer och man anstränger sig för att hitta rätt plats till de olika verken.
- Med årets tema "Tänkt stort!" har vi bett konstnärerna att ta fram stora verk. Ånghammaren med sin rymd är ytterst lämplig att visa konst i sort format, säger Katarina Person.
Ingegerd Bergwall (m), kulturnämndens ordförande som invigde utställningen tycker att det finns något för alla att se i Ånghammaren, oavsett ålder och kön. Här finns installationer, skulpturer, smideskonst, målningar, blandteknik, akvarell, keramik och konsthantverk för att bara nämna något.
Utställningen visas alla dagar fram till 31 augusti.
Så jobbar vi med nyheter