Stigfinnare firas i ordets tecken
- Man behöver inte vara religiös för att låta sig uppmuntras av Emilia Fogelklou. Det räcker att vara intresserad av det mänskliga, säger Uppsalajournalisten och författaren Ulrika Knutson, som fördjupat sig i Fogelklous författarskap och liv
Ulrika Knutson gör en kulturgärning, när hon pånyttväcker intresset för Emilia Fogelklous litterära och debattiska kulturgärningar, genom att introducera och kommentera romanen Arnold och en samling essäer.
Foto: Pelle Johansson
Hon kunde samtidigt kalla sig fil kand, för det var hon redan sedan flera år, lärare och författare. Andra skulle komma att kalla henne mer än så.
Ulrika Knutson är en av dessa "andra". En, som låtit sig inspireras och förtjusas av Emilia Fogelklous djup och bredd. Hon kallar "Klou" (ett av Emilias smeknamn) för sökare, stigfinnare och gränsöverskridare. Det är också titeln på det i dagarna utgivna urval av Fogelklous essäer, som Ulrika Knutson är redaktör för.
- Emilia, säger Ulrika Knutson och smakar på namnet några sekunder, innan hon ger sig på en snabb karaktäristik av vad det egentligen är, som gör Emilia Fogelklous röst värd att lyssna på 27 år efter hennes död, 65 år efter att boken om hennes äktenskap med forskaren Arnold Norlind gavs ut:
- Också när livet är nattsvart eller den grå, luddiga ledan hotar, visar Emilia att ljus finns ändå. Vi har behov av att höra det i dag. Man behöver inte vara religiös för det?
Ulrika Knutson kom i djupare kontakt med Emilia Fogelklou, när hon i början av 2000-talet arbetade med sin bok om kvinnorna på Fogelstad.
- Det gick inte att undgå Emilia. Hon vistades mycket på Fogelstad, föreläste i psykologi och religion bland annat.
Ulrika Knutson fann att Emilia väckte mycket känslor, mestadels varma, hos Fogelstadkvinnorna, 1920-talets gränsöverskridande radikala, socialt och andligt engagerade feminister.
- Jag är fortfarande hel tagen av att ett kommunistiskt rivjärn som Siri Derkert, som ju var ateist, helt smalt inför Emilia och hennes starka religiositet!
Och Ulrika Knutson själv? Hur ser hon på Emilia Fogelklou efter att ha läst in sig på hennes texter och på andra kulturpersonligheters undersökningar av Fogelklou.
- Hon har blivit tydligare för mig på många sätt. Mänskligare. En föregångare som i sina texter tar oss med i existentiella samtal om livets mening med respekt för läsaren och livets komplexitet.
Fogelklou lämnade mycket rymd för läsaren att vistas i. Hon var inte beskäftig och använde inte pekpinnar.
Bland annat, säger Ulrika Knutson, utförde Emilia Fogelklou en viktig kulturgärning som introduktör av i samtiden kontroversiella personer som den amerikanske poeten Walt Whitman (1819-92) och den franska filosofen Simone Weil (1909-43).
Hon var fredsvän, demokrat, antihierarkist och en av dem som 1932 begärde utträde ur Svenska kyrkan för att som kväkare bilda Vännernas samfund i Sverige.
- Emilia Fogelklou var inget helgon trots sin fromhet, men faktiskt en god människa, som tog sig tid att vara medmänniska mitt i allt arbete, säger Ulrika Knutson.
Och romanen Arnold, som kanske är mer självbiografi än roman - varför är den så bra, att den kan ges ut igen 2009, efter att faktiskt ha kommit i nyutgåva på 1970-talet?
- Därför att den ger en bild av en man och en kvinna som vi inte hittar någon annanstans i den svenska litteraturhistorien.
(RÖSTER OM FOGELKLOU. KAN BAKAS IHOP ELLER LÄGGAS VAR FÖR SIG.)
@heading 3:"En god och varm person"
Uppsalaförfattaren och bildkonstnären Elisabet Hermodsson blev vän med Emilia Fogelklou på 1960-talet. Hon har i dag rättigheterna till Fogelklous författarskap tillsammans med Emilia Fogelklousällskapet.
- Den atmosfär hon skapade kring de stora livsfrågorna skulle människor kunna ta till sig i dag, säger Elisabet Hermodsson.
Fogelklou skrev ett brev till henne, efter att ha läst en av Hermodssons essäer, och bjöd senare Uppsalaförfattaren till sitt hem i Djursholm.
- Vi blev vänner och brevväxlade. Emilia Fogelklou besökte mig i mitt hem här i Uppsala och jag besökte henne, ofta tillsammans med Karin Westman Berg, när Emilia flyttat till Andreas And. Våra möten började ofta, som vid kväkarnas möten, med att vi satt tysta tillsammans en stund innan vi började prata. Hon var aldrig högdragen eller överlägsen, utan en god och varm person.
Vid jubileet 15 september kommer flera personer att berätta om sina möten i litteraturen med Emilia Fogelklou och även om sina personliga möten med henne. Elisabet Hermodsson berättar om sin vänskap med Emilia Fogelklou och läsa ur deras brevväxling vid kvällens seminarier på Teologiska institutionen.
Namn: Ulrika Knutson
Född: 8 mars 1957 i Göteborg.
Studier: "nästan två fil kand i humaniora med litteraturvetenskap, estetik, ekonomisk historia, nordiska språk och engelska, dessutom filmvetenskap".
Yrke: journalist och författare, har innehaft gästprofessur vid journalistik-och medieutbildningen vid Göteborgs universitet 2004-05, varit kulturredaktör vid Månadsjournalen 1993-2002.
Böcker: Kvinnor på gränsen till genombrott, Bonniers 2005, Mallorca: en smaksak, Stockholm DN 1998, med A Lindvall och H Elofsson.
Familj: maken Anders.
Bor: i Luthagen i Uppsala.
Aktuell: med förordet till nyutgåvan av Emilia Fogelklous Arnold, och som redaktör för boken Emilia Fogelklou Sökare, stigfinnare och gränsöverskridare, ett urval av Fogelklous essäer.
Namn: Emilia Fogelklou.
Född: 1878 i Simrishamn, död 1972 i Uppsala.
Studier: 1899 avgångsexamen från Högre Lärarinneseminariet i Göteborg. 1906 fil kand i Uppsala, 1909 teol kand i Uppsala - Sveriges första kvinnliga teologie kandidat. Och hedersdoktor i teologi vid Teologiska institutionen i Uppsala.
Yrke: lärare, författare, forskare.
Böcker: bland annat biografin Birgitta över den heliga Birgitta, boken Arnold, som dels är en berättelse om äktenskapet mellan Emilia Fogelklou och Arnold Norlind och dels en levnadsteckning över Norlind som geograf och Dantekännare, och de två självbiografiska verken Barhuvad och Resfärdig.
Familj: maken Arnold Norlind 1922-29, då han gick bort.
Bostad: bodde under sina sista år på ålderdomshemmet Andreas And i Uppsala.
Aktuell: 100-årsminnet av hennes teol kand i Uppsala 1909 firas 15 september med lunch-och kvällsseminarier på Teologiska institutionen vid Engelska parken i Uppsala och med "boksläpp" av nyutgåvan av Arnold och den nya essäsamlingen.
Född: 8 mars 1957 i Göteborg.
Studier: "nästan två fil kand i humaniora med litteraturvetenskap, estetik, ekonomisk historia, nordiska språk och engelska, dessutom filmvetenskap".
Yrke: journalist och författare, har innehaft gästprofessur vid journalistik-och medieutbildningen vid Göteborgs universitet 2004-05, varit kulturredaktör vid Månadsjournalen 1993-2002.
Böcker: Kvinnor på gränsen till genombrott, Bonniers 2005, Mallorca: en smaksak, Stockholm DN 1998, med A Lindvall och H Elofsson.
Familj: maken Anders.
Bor: i Luthagen i Uppsala.
Aktuell: med förordet till nyutgåvan av Emilia Fogelklous Arnold, och som redaktör för boken Emilia Fogelklou Sökare, stigfinnare och gränsöverskridare, ett urval av Fogelklous essäer.
Namn: Emilia Fogelklou.
Född: 1878 i Simrishamn, död 1972 i Uppsala.
Studier: 1899 avgångsexamen från Högre Lärarinneseminariet i Göteborg. 1906 fil kand i Uppsala, 1909 teol kand i Uppsala - Sveriges första kvinnliga teologie kandidat. Och hedersdoktor i teologi vid Teologiska institutionen i Uppsala.
Yrke: lärare, författare, forskare.
Böcker: bland annat biografin Birgitta över den heliga Birgitta, boken Arnold, som dels är en berättelse om äktenskapet mellan Emilia Fogelklou och Arnold Norlind och dels en levnadsteckning över Norlind som geograf och Dantekännare, och de två självbiografiska verken Barhuvad och Resfärdig.
Familj: maken Arnold Norlind 1922-29, då han gick bort.
Bostad: bodde under sina sista år på ålderdomshemmet Andreas And i Uppsala.
Aktuell: 100-årsminnet av hennes teol kand i Uppsala 1909 firas 15 september med lunch-och kvällsseminarier på Teologiska institutionen vid Engelska parken i Uppsala och med "boksläpp" av nyutgåvan av Arnold och den nya essäsamlingen.
Så jobbar vi med nyheter