Stig-Helmer på tomgång

Inte nog med att filmens handling präglas av en tillbakablickande nostalgi, även tempot och dramaturgin tycks vara hämtad från en förlegad filmepok.

Värre än så är att filmens lågmälda må-bra-humor inte fungerar särskilt väl. Poängerna kommer glest och det är helt enkelt inte särskilt roligt när stofilen Stig-Helmer säger ”det där internätet” när han menar internet eller när han inte begriper sig på hur automatiska dörrar fungerar.

Stig-Helmer har fastnat i 50-talet och leker vidare med sin modelljärnväg medan han omger sig med starka, förlåtande och moderliga kvinnor. Vi har sett det förut och här får vi se det igen, i ett riktigt uttunnat format.

I en rad tillbakablickar får vi också följa Olssons barndom mitt i ett yrvaket och oskyldigt efterkrigs-Sverige. Unge skådespelaren Tobias Jacobsson gör ett fint jobb som en 20-årig Stig-Helmer iklädd stickade tröjor och byxor med sydda pressveck.

Om det är något Lasse Åberg kan så är det ju alla dessa detaljer och prylar från 50-talet och, inte minst, det gamla Stockholmstugget ”lattjo”, ”fläng” och ”knäck i lurarna”.

Men småputtriga nostalgiscener är inget som man bygger en hel långfilm på, så Lasse Åberg har infogat en traditionell och tunn berättelse om en ungdomskärlek med förhinder och mobbning, från en tid då pennalismen väl fortfarande avfärdades som ”pojkstreck”.

Min personliga favoritscen är den då Stig-Helmer passerar en parkbänk och en av a-lagarna, en synbart åldrad Sven Melander, konstaterar att ”jag tycker jag känner igen den där killen”. Det är en riktigt snygg hänvisning till Melanders underbara långfilmsdebut som ”Berra” iförd gonorrétröja i första Sällskapsresan 1980.

Sekvensen visar också med all önskvärd tydlighet att The Stig Helmer Olsson Story är en film som helt och hållet lever på gamla meriter.

Jag undrar om det inte är dags att begrava Stig-Helmer Olsson nu, åtminstone som långfilmskaraktär. Nästa gång vore det betydligt roligare om Svensk Filmindustri kunde övertala Lasse Åberg att göra en film om Trazan Apansson i stället.