Dansk konstmusik är inte bara Carl Nielsen, om nu någon händelsevis trodde det. Utgivningen av nutida dansk musik på cd är ymnig, med representanter för ett färgstarkt, ofta genreobundet musikskapande som förenar tradition med nytänkande på ett sätt som den musikaliske landsfadern Nielsen måhända har inspirerat till.
Det sistnämnda tycks i hög grad gälla Anders Koppel, en av Danmarks flitigaste nu levande kompositörer som skrivit musik till mer än 200 filmer, teaterpjäser och baletter, samt ett stort antal fristående orkester- och kammarverk.
Hans rötter i den danska proggvågen, som musikaliskt ankare i rockgruppen Savage Rose, samt hans mångåriga arbete i en balkaninspirerad jazzensemble, har måhända bidragit till hans befriat avspända attityd till själva den musikaliska formen, en obundenhet till ismer.
På cd:n Concertos samlas några av Koppels nyare konsertverk i tolkning av Aalborgs symfoniorkester under Matthias Aeschbacher, samt solister. Här finns en lekfull tubakonsert med drag av programmusik eller symfoniskt poem, med en konverserande tubasats som ömsom struttar i instrumentets allra lägsta register, ömsom svingar sig högt upp.
Reminiscenser av Richard Strauss eleganta neoklassicism återkommer i Koppels Sinfonia Concertante. Subtilt introspektiva kvalitéer och en återhållsamhet med klangmedlen förenas med en flödande, lättillgänglig melodik i trygg tonal förankring - som gör att Koppels musik omedelbart apellerar till lyssnaren. Den kan också påminna om filmmusik, och kompositörer som Ryuichi Sakamato och Philip Glass.
En annan färgstark dansk som ledigt svingar sig mellan musikaliska uttryck, alltifrån österländskt klingande mysticism till folkvisa och populärmusik, är Peter Bruun som representeras med tre orkesterverk på cd:n Letters to the ocean, med Esbjerg Ensemble.
Även Bruuns musik har filmiska kvalitéer, inte minst titelverket med dess avvaktande karaktär och liksom kyligt pastorala stämningar som tycks ge en fläkt av havet och det vindbitna danska kustlandskapet. Och i en sångcykel för mezzosopran och orkester har Bruun låtit sig inspireras av poeten Lorca, av andalusisk musik och arabiska klanger.
Danske 1900-talskompositören Svend Erik Tarp visar drag av fransk och rysk pianotradition i de synnerligen innehållsrika, väl varierade pianostyckena på cd:n Piano Works, i tolkning av Tonya Lemoh. Tilltalande är även pianostyckena av Tarps samtida Rued Langgard på cd:n Piano Works Vol 2 - alltifrån behagliga briser i den av pianisten Berit Johansen Tange återskapade sviten Sommerferie i Blekinge, till religiös mysticism i den formmässigt spännande Adorazione.
Och så ett smakprov av nutida dansk kammarmusik i en serie horntrios av olika kompositörer på cd:n Distant Still, med The Danish horn trio. Återigen fastnar jag i första hand för det inåtvända och minimalistiska, i Poul Ruders horntrio från 1998.