– Man är en slags glorifierad byråkrat. Jag kommer inte att sitta mer än tio år, inte en chans. Anledningen att jag ställde upp var bara av pliktkänsla och precis som med lumpen är det något jag aldrig skulle vilja göra om, säger Peter Englund.
Att skriva något längre samtidigt som man har ett av litteraturvärldens mest prestigefulla jobb är inte att tänka på. Det är för tidskrävande. Så för att hålla sig kvar åtminstone lite i sin tidigare historieskrivande verksamhet började Peter Englund skriva till personer till översättningarna av hans hyllade verk om första världskriget, ”Stridens skönhet och sorg”. Det var möjligt eftersom boken är uppdelad i korta avsnitt, som är fristående från varandra.
När ”Stridens skönhet och sorg” nu börjar ges ut igen har den utvidgats med delarna som skrivits till översättningarna och en del helt nyskrivet material. 19 personer i den första versionen har blivit 40 och verket ska nu ges ut i fem delar. I år är det 100 år sedan första världskriget startade och då kommer del ett. Kriget pågick i fem år och utgivningstakten blir en bok per år i fem år, en om respektive krigsår.
Peter Englund beskriver arbetet med böckerna som en nödvändig påminnelse ”om sin tidigare existens”.
– Det är jättefrustrerande att inte ha tid att skriva. Min son frågade mig nyligen om jag inte hade ett bra jobb och det har jag ju, men innan hade jag världens bästa jobb. Jag älskar att skriva.
Peter Englund har tidigare bland annat skrivit om slaget vid Poltava och den svenska stormaktstiden. Vad kommer fascinationen för krig ifrån?
– Krig är ju väldigt viktiga för historien och när det gäller första världskriget så var det en slags rot till allt ont som hände under 1900-talet. Om det inte varit för det hade andra världskriget aldrig brutit ut, varken Hitler eller Stalin hade kommit till makten och så vidare. Men jag tror också att krigsintresset kan ha med min uppväxt i Boden att göra.
Att växa upp i garnisonsstaden Boden mitt under kalla krigets kallaste år var som att befinna sig i tiden just innan ett krigsutbrott. Om det blev krig skulle hela staden utrymmas, vilket det fanns instruktioner om i varje port, och den militära närvaron var ständigt påtaglig. Helikoptrar flög över och kolonner av militärfordon körde förbi utanför huset. Som barn somnade Peter Englund ofta medan ljusskenet från billyktorna spelade på väggen ovanför sängen.
– Och är man ett fantasifullt och lättskrämt barn så påverkar det där en mycket. Det var en slags barndom i väntan på katastrofen.
Sedan första versionen av ”Stridens skönhet och sorg” kom 2008 har den översatts till 22 språk och hyllats av recensenter världen över. Det som skiljer den från de flesta andra historieskildringar är de korta avsnitten, att den koncentrerar sig på enskilda människoöden och saknar en övergripande berättelse om de stora händelserna.
– Att skriva en vanlig bok om första världskriget skulle ha varit meningslöst eftersom det gjorts många gånger tidigare. Den här boken började som ett experiment och jag var länge osäker på om de små delarna skulle ge en helhet som fungerade, men det gjorde de ju, säger han.
Vad han ska göra när ”Stridens skönhet och sorg” är färdigutgiven vill han inte tänka på. Fram till dess har Peter Englund en hel del att stå i. Arbetet med fyra volymer till vid sidan av arbetet som ständig sekreterare.
– 2018 är så långt fram att det känns overkligt. Man har ju ingen aning om man ens lever då, säger han.